Desquamativ gingivit är en potentiellt allvarlig form av tandköttssjukdom. Problem uppstår när tandköttslagren börjar separera från varandra, vilket orsakar inflammation och skapar utrymme för bakterier att frodas. Tillståndet ses oftast hos medelålders och äldre kvinnor, och det orsakar ofta smärta, känslighet och svullnad som kan göra det svårt att prata och äta. De flesta fall av deskvamativ gingivit kan behandlas med konsekvent hygienpraxis och regelbunden vård på en tandläkarmottagning eller klinik.
Den exakta orsaken till deskvamativ gingivit är inte väl förstått, men det verkar som om flera olika faktorer kan vara inblandade. Till skillnad från de flesta former av tandköttsinflammation verkar den deskvamativa varianten inte vara ett resultat av särskilt dålig munhygien. Vissa människor utvecklar problemet trots korrekt borstning, tandtråd och allmän munvård. Ett allergirelaterat tillstånd som kallas lichen planus kan orsaka hudutslag, ögonproblem och orala skador på tandköttet som kan utvecklas till deskvamativ gingivit. Genetiska och medfödda tillstånd som påverkar immunförsvaret verkar också föregå tandköttsproblem hos vissa individer.
Tidiga symtom på deskvamativ gingivit kan innefatta mild svullnad och rodnad i övre eller nedre tandköttet. Med tiden förvärras svullnaden och tandköttet börjar blöda efter borstning. De kan bli eldröda och mycket ömma när vävnadslagren faktiskt börjar separera. En person kan också märka uppkomsten av små vita fläckar i mitten av tandköttet som lätt flagnar när de gnuggas eller borstas. När bakterier väl begravts i tandköttsvävnaden blir konstant smärta, dålig andedräkt och svårigheter att prata och svälja de framträdande symtomen.
I de flesta fall kan tandläkare enkelt diagnostisera deskvamativ gingivit genom att helt enkelt undersöka tandköttet. Slem och tandköttsvävnadsprover samlas då och då för att kontrollera förekomsten av specifika bakterier eller svampar. Dessutom bestämmer sig en tandläkare vanligtvis för att ta röntgenbilder av munnen för att säkerställa att bölder eller andra tandrotsproblem inte har utvecklats.
Grundpelaren i behandlingen av deskvamativ gingivit är korrekt munhygien. Patienterna instrueras att borsta, använda tandtråd och skölja dagligen samt boka regelbundna tider för professionell tandrengöring. När specifika bakterier upptäcks, kan topikala eller orala antibiotika ordineras för att tas i två till fyra veckor. Om svullnad och inflammation är allvarlig vid undersökning kan tandläkaren besluta att injicera en kortikosteroid direkt i tandköttsväggen. Kortikosteroider blockerar tillfälligt immunsystemets svar på bakterier, vilket förhindrar ytterligare irritation.