Skada är den huvudsakliga anledningen till att en läkare kan behöva utföra ett valgus-stresstest på en patient. Används för att mäta integriteten av ligament främst i knän och armbågar, detta test utförs vanligtvis på två sätt eftersom patienten ligger platt, med benen raka och sedan spridda cirka 30 grader isär. Medan man stöder överarmen eller låret, tvingas underarmen eller vaden i sidled så långt som möjligt för att se om några revor eller spänningar kan ha försvagat leden.
Valgus stresstestet är nära relaterat till varus stresstestet av samma leder. Ett valgustest mäter laterala ligamentskador på insidan av leden, vilket kan leda till en förlängd titt på armbågar eller knän. Däremot avgör varustestet om skadan har uppstått på den andra sidan av dessa leder, vilket skapar en bågbensställning. Detta skulle indikeras av töjning eller deformitet när stressen placeras i motsatt riktning som i valgustestet.
För att utföra ett valgus-stresstest på till exempel knäet, rekommenderas patienten att lägga sig på ett bord. Med benen först raka och ihop, håller läkaren låret ovanför knät med ena handen och fotleden med den andra handen. Håller låret stabilt, ankelhanden drar utåt något för att mäta hur mycket motstånd ligamenten ger. Läkaren säger då ofta till patienten att vidga sina ben med cirka 30 grader isär för att utföra testet igen.
Läkare ändrar valgus stresstestet bara lite för att utföra det på armbågen. Stående eller sittande uppmanas patienten att sträcka ut armen nedåt sin sida, med handflatan vänd utåt för att visa underarmen. Hållande biceps kan läkaren sedan manipulera leden för ett varus- eller valgus-stresstest. Ett annat test, som kallas det laterala kompressionstestet, innebär att man utför valgustestet på armbågen eller knäet, medan den lem som testas långsamt böjs och sträcks ut.
För både armbågen och knäet har läkare några andra tester för att testa ledhälsa. Ett Tinel-teckentest utförs på armbågen för att avgöra om stickningar eller smärta känns när median- eller ulnarnerverna, som löper från axeln till fingertopparna, knackas. Om så är fallet kan detta tyda på inflammation, skada, nervskada eller allvarligare störningar som artros eller till och med en cancertumör.