Hälsopsykologi, även kallad beteendemedicin eller medicinsk psykologi, är en studiegren som undersöker sambandet mellan biologi, sociala faktorer och beteende. Medan läkaren behandlar en sjukdom, skulle en praktiserande hälsopsykolog vilja veta mer om personen med sjukdomen. De kanske vill förstå sin utbildningsmässiga eller socioekonomiska bakgrund, de beteenden som kan påverka sjukdomen som att följa medicinering och de biologiska orsakerna till sjukdomen. Genom att analysera sjukdomar i samband med vad som kallas biopsykosociala faktorer syftar hälsopsykologin till att hjälpa till att förbättra den allmänna hälsan.
En hälsopsykolog är först och främst en psykolog, vanligtvis med en doktorsexamen i psykologi. Det finns nu många skolor som erbjuder specialisering i hälsopsykologi och till och med grundutbildningsprogram kan erbjuda en klass eller två i ämnet. Vad hälsopsykologi hävdar är att behandling av sjukdom eller förebyggande av sjukdom måste titta på helheten av personens beteenden, tankar och sociala ställning.
Hälsopsykologi kan bäst förklaras med konceptet rökberoende. En person som är beroende av nikotin är fysiskt beroende och kommer att gå igenom abstinensbesvär om han slutar röka. Detta är bara en aspekt av beroende av rökning.
Rökaren är också psykologiskt beroende av rökning. Rökaren får belöningar, dock tillfälliga, från varje cigarett. Det kan erbjuda en tid att koppla av, ge personen en chans att svalka sig eller hjälpa till att undertrycka aptiten. Rökaren kan också vara beteendemässigt beroende av rökning, speciellt om han eller hon har rökt länge, vilket innebär att han eller hon har samlat på sig vissa rutiner kring rökning, som att ta en rök efter middagen eller röka i bilen. Slutligen spelar det roll hur personen kulturellt förhåller sig till rökning. Studier inom sociologi visar till exempel en större acceptans för rökning bland personer med lägre utbildning och lägre socioekonomisk status.
Till hälsopsykologen måste alla dessa faktorer adresseras om man vill få en person att sluta röka. Du måste ta upp fysiskt beroende, psykiskt beroende, långvarigt beteende och personens syn på rökning. Att försöka få personen att sluta röka genom att bara ta upp en av dessa saker kommer sannolikt att misslyckas. En rökare kan använda ett nikotinplåster för att ta itu med fysiskt beroende, men om hans övergripande känsla för rökning är att det inte är en dålig sak att göra, kommer hans framgångsfrekvens att vara minimal. Dessutom, om beteenden som fokuserar på rökning inte ändras eller alternativa belöningar för att sluta röka inte är på plats, är det sannolikt inte att sluta bli framgångsrik.
På så sätt vänder sig hälsopsykologin till hela människan, snarare än ett hälsotillstånd. Hälsotillståndet är alltid symptomatiskt för hela personen, snarare än en isolerad händelse. Hälsa har lika mycket att göra med den sociala och känslomässiga varelsen som den har med sjukdomar.
Hälsopsykologi har många tillämpningar. Hälsopsykologer kan arbeta i forskningssammanhang och ta reda på sätt att bättre hantera de sociala och psykologiska faktorerna av sjukdom. Du kanske lägger märke till broschyrer om att sluta röka som inte bara betonar att sluta röka utan också ger tips om hur man kan bli framgångsrik som inkluderar beteendeförändringar.
Hälsopsykologi i forskning kan också undersöka hur läkare och patienter interagerar, och hur troligt det är att en patient följer en läkares råd eller till och med förstår vad läkaren hade att säga. De kan också studera hur hälsosamma beteendemodeller kan läras ut till olika grupper av människor. Till exempel, sättet du tilltalar tonåringar i frågan om sexualupplysning kommer sannolikt att ha en effekt på deras förståelse av sex, preventivmedel, abstinens och sjukdomsförebyggande, och deras sexuella beteende.
Hälsopsykologi har breda tillämpningar i klinisk praxis. Hälsopsykologer arbetar tillsammans med andra medlemmar inom det medicinska och mentala hälsoområdet på slutenvårdsanläggningar, drog- och alkoholrehabiliteringscenter och på medicinska centra som är dedikerade till behandling av vissa sjukdomar som cancer. Det är vanligt att höra termen ”sinne/kropp”-metoden. Detta är hälsopsykologens provins, som inser att sinnet definitivt påverkar kroppen.
Inom forskning, klinisk praktik, undervisning och även i att utveckla offentlig politik är hälsopsykologer tillgångar. Med tankekroppens synsätt fokuserar hälsopsykologi på den övergripande hälsan för varje individ. Förhoppningen är, precis som med hälsoekologi, att större förståelse för människans helhet leder till bättre hälsa och uppmuntrar hälsosamt själ/kroppsbeteende.