Kolostomier utförs av olika anledningar, inklusive trauma, blockering och infektion. Ingreppet är ganska intensivt och kräver ett engagemang för kolostomieftervård av patient, vårdpersonal och läkare. Att ta hand om en kolostomipatient kräver att du har kunskap och medkänsla.
Tillstånd som divertikulit, inflammatorisk tarmsjukdom, cancer eller trauma kräver ibland en kolostomi. I allmänhet varar operationen två till fyra timmar. Den vanligaste typen av kolostomi är Hartmann kolostomi, ett ingrepp där tjocktarmen skärs på mitten. Den ände av tjocktarmen som leder till magen matas genom bukväggen och fästs på huden. Detta område är stomin.
Efter operationen blir slutet av tjocktarmen nära ändtarmen vilande. De flesta utförda kolostomier kan vändas efter att de drabbade vävnaderna i tjocktarmen läker. Dagarna efter operationen bör du kontrollera stomins utseende för att säkerställa att den förblir röd och fuktig.
Om det finns någon förändring i färg, särskilt en mörkare till en lila eller svart ton, bör du omedelbart dela denna information med kirurgen. Kontrollera buken för utvidgning eller blödning nära snittstället. Intag och utflöde måste övervakas för att minska patientens risk för uttorkning eller elektrolytobalans.
Inom sex till åtta veckor kommer svullnaden att minska, och stomin kommer att krympa till normal storlek. Stomi och omgivande hud bör utvärderas rutinmässigt. Notera stomins färg och höjd och leta efter hudskador som blåsor, sår eller utslag.
Patienter med vissa typer av kolostomier – fallande eller sigmoid – kan välja att inte bära en påse och välja bevattning istället. För att förbereda sig för bevattning bör kolostomipatienten ta plats på toaletten. Sätt in en flexibel kateter belagd med vattenlöslig gelé högst 3 tum (7.6 cm) in i stomin. Stanna vid det första tecknet på motstånd. Om det behövs, använd ett handskbelagt och smord finger för att vidga stomin.
Efter att katetern är på plats fyller 16.9 till 33.8 ounces (500 till 1,000 XNUMX cc) varm vätska tjocktarmen. Om kolostomipatienten upplever kramper ska vätskeflödet stoppas tills krampen avtar och sedan fortsätta långsamt. Vätskan ligger kvar i tjocktarmen i några minuter innan den töms ut på toaletten.
Ibland kommer rörelser från sida till sida eller fram och tillbaka att uppmuntra vätskeåterföringshastigheten att öka om den bromsas. Kolostomipatienten bör notera mängden och vätsketypen som returneras efter spolningen. Varje obstruktion eller framfall av stomin måste rapporteras omedelbart.
Patienter som måste använda ett påsesystem kan välja mellan engångs- eller återanvändningsbara och en- eller tvådelad. I systemet i ett stycke är wafern och påsen anslutna och fäster vid stomiplatsen. Wafern och påsen är separata i det tvådelade systemet. Wafern fäster på huden och påsen på wafern. Kolostomipatienten bör väga fördelar och nackdelar med varje system.
För att byta kolostomipåse, ta försiktigt bort det bifogade systemet. Var försiktig med att ta bort wafern. Adhesive remover kan användas för att förhindra hudnedbrytning. Området runt stomin bör rengöras och torkas. Notera eventuella hudskador och sök lämplig behandling för patienten vid hudutslag, blåsor eller svampinfektion.
Applicera tätningsmedel på huden som omger stomin och applicera den nya wafern. För att hålla magen platt kan kolostomipatienten upptäcka att stående fungerar bäst. Placera wafern mot huden. Stomi ska passa genom hålet med en ring av utrymme mellan stomin och wafern.
Använd fingret för att trycka på wafern och se till att huden fäster ordentligt. Anslut påsen till wafern. Ett klickljud hörs när plastcirklarna tätar. Placera svansförslutningen på den öppna änden av påsen.
Kolostomipatienter bör berätta för sina läkare om eventuell buksmärta, feber eller hudirritation. En förändring i avföringsvanor eller ett bråck – som ofta uppträder som en utbuktning runt stomin – kräver ytterligare medicinsk vård. Problem med läckage vid stomistället eller en önskan om ett annat påsesystem kan enkelt lösas genom ett besök hos en läkare.