Underlättad kommunikation är en process av alternativ kommunikation där en facilitator används för att stödja den drabbade individens händer eller armar så att de kan skriva eller peka på föremål för att kommunicera meddelanden. Processen är främst som ett sätt att underlätta autismkommunikation eller andra typer av funktionsnedsättningskommunikation. Det används i allmänhet inte som en form av dövkommunikation, såvida det inte finns andra funktionsnedsättningar som upplevs av individen.
Utövandet av underlättad kommunikation är en speciell kommunikationsprocess som används med icke-verbala individer. Att inte kunna verbalisera meddelanden är dock bara en kvalifikation som kan göra underlättad kommunikation lämplig. Individen med vilken tekniken används bör också ha någon form av motorisk funktionsnedsättning, men ändå ha viss förmåga att använda minst en hand och arm. Således är underlättad kommunikation faktiskt en mycket specialiserad form av terapikommunikation som bara är lämplig i ett fåtal utvalda situationer.
Fördelarna med underlättad kommunikation för den funktionshindrade individen inkluderar att kunna förmedla tankar och idéer på ett enklare sätt, vilket sannolikt kommer att hjälpa dem att bli mindre frustrerade över processen. De som kan göra detta kan upptäcka att de kan uppgradera till andra, mindre intensiva former av stödd kommunikation. En annan fördel med denna form av kommunikation är möjligheten för vem som helst att enkelt lära sig tekniken.
Nackdelarna med underlättad kommunikation är att varje kommunikationsförsök måste innefatta direktkontakt med individen. Detta kan vara opraktiskt i vissa situationer, besvärligt i andra. Även om det kan fungera i de flesta fall kan det finnas tillfällen då det inte kan fungera. Naturligtvis gäller detta alla former av kommunikation, inklusive teckenspråk och normal hörselkommunikation, men det kan vara fallet oftare med underlättad kommunikation
Processen med underlättad kommunikation har fått en del kritik, särskilt från grupper som anser att handledaren kan orsaka en nivå av olämpligt inflytande över en individs val. En av de grupper som inte rekommenderar användningen av denna teknik är American Psychological Association, som i ett ställningstagande från 1994 sa: ”kontroversiell och obevisad kommunikativ procedur utan vetenskapligt bevisat stöd för dess effektivitet.” Ändå föreslår andra grupper, såsom Autism National Committee, att om det görs på rätt sätt kan det vara ett bra verktyg.
Vetenskapligt bevisat eller inte, föräldrar eller andra familjemedlemmar som tycker det är omöjligt att kommunicera med sina barn eller andra på något annat sätt kan tycka att tekniken är värd ett försök. I dessa fall, även om det inte finns något i sig oetiskt i tekniken, bör de som försöker använda den förstå farhågorna kring den. I vissa fall kan det fungera bra, men i andra kanske det inte gör så mycket för en individ.