Nyckelfaktorn i utvecklingen av perception är exponering för rika och varierande sensoriska stimuli. När spädbarn mognar lär de sig av världen omkring dem. Deras sinnen skärps, och de börjar associera specifika stimuli med speciella upplevelser. Med tiden bidrar detta till utveckling av språk och mer avancerade färdigheter. Problem med uppfattningsutvecklingen kan skapa livslånga problem.
Vid födseln kommer en viss sensorisk perception att finnas, och den kan snabbt finslipas och förfinas under veckor, månader och år genom exponering för stimuli. Till exempel har nyfödda mycket dåligt avståndsseende initialt. De kan reagera på föremål som rör sig utanför deras synområde, men de ser inte dessa föremål tydligt. Ljusa, djärva stimuli tenderar att locka och hålla kvar deras uppmärksamhet. Detta gör att de kan utveckla bättre synskärpa, vilket är en grund för framtida färdigheter som att lära sig läsa.
En faktor som kan bromsa utvecklingen av perception är en fysisk funktionsnedsättning som syn eller hörselnedsättning. Spädbarn som är döva eller hörselskadade kanske inte reagerar på hörselstimuli och upplever inte lika mycket berikning av ljudet runt dem. Likaså kan synförlust hämma utvecklingen av hjärnans syncentra. Om dessa problem inte identifieras och åtgärdas kan barnet släpa efter. En hörselskadad elev kan till exempel bli stämplad som lat eller ouppmärksam när problemet egentligen ligger i att inte kunna höra läraren.
En annan fråga som kan uppstå under utvecklingen av perception är kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar. Detta kan innefatta tillstånd som dyslexi, autism eller Downs syndrom. Dessa funktionshinder kan störa hur barnets uppfattning utvecklas genom att förändra hur ett barn konsumerar och bearbetar perceptuell information. Det kan till exempel vara svårare att utveckla språkkunskaper, eller kan vara svårt att skaffa motorisk koordination, vilket kan spela en roll för den taktila utvecklingen.
Psykologiska problem är ett annat problemområde. Även i en stimulansrik miljö kan utvecklingen av perception bromsas eller försämras av stress eller olycka. Ett spädbarn som inte får särskilt mycket uppmärksamhet, inklusive tillgiven fysisk kontakt och konversation, kan vara i underläge. På samma sätt kan spädbarn som utsätts för frekventa och utdragna argument mellan vuxna utveckla känslomässigt lidande som ett resultat av spänningar och andra känslor som kan finnas. Detta kan få spädbarn och småbarn att dra sig tillbaka, uttrycka mindre nyfikenhet på sin omgivning och uppleva motsvarande förseningar i utvecklingen av perception.