Det finns visserligen ett samband mellan alkohol och depression, men det har visat sig svårt att säga om missbruk av alkohol bidrar till depression eller om depression utlöser problem med alkohol. Båda tankebanorna har viss grund i fakta, och studier om sambandet mellan alkohol och depression har gett helt olika resultat. De flesta experter är överens om att alkohol är ett depressionsmedel, och de som lider av klinisk depression bör inte konsumera det under behandlingen.
Kemiskt anses etylalkohol vara ett dämpande medel, vilket innebär att det undertrycker eller bromsar den naturliga funktionen hos vilket system eller organ som än möter i kroppen. När alkohol väl passerar blod-/hjärnbarriären, bedövar den i huvudsak de områden i hjärnan som är ansvariga för rationella tankeprocesser och humörkontroll. Medan den kortsiktiga effekten av alkohol kan vara känslor av eufori eller en sänkning av sociala hämningar, utlöser alkohol i det långa loppet ofta känslor av förvirring, sorg och hopplöshet. Dessa symtom förekommer även hos personer som diagnostiserats med klinisk depression.
Ett alkoholberoende är inte nödvändigt för att ha känslor av förtvivlan, ensamhet och sorg i samband med depression. Ett antal personer som lider av depression kommer dock att söka sig till depressiva medel som alkohol eller Valium® som en form av självmedicinering. Den tillfälliga känslan av eufori och mental avslappning som upplevs när man är berusad tros motverka de smärtsamma förnimmelser som orsakas av depressiva tankar. I denna mening utlöser depression ett intresse för ett lagligt depressivt medel som är tillgängligt utan recept eller läkarundersökning.
Vissa studier tyder på att kopplingen mellan alkohol och depression börjar med alkohol. Människor som inte uppvisar några symtom på klinisk depression kan besluta att dricka alkohol för mycket, särskilt under sen tonåren och tidig vuxen ålder. Denna rekreations- eller sociala dryckesvana kan utlösa en genetisk predisposition för klinisk depression eller andra psykiska sjukdomar. En måttlig till stor alkoholkonsument kan hamna i ett tillstånd av depression efter att ha lidit av de fysiska, psykiska och sociala problem som är förknippade med alkoholism. Man skulle kunna hävda att alkoholmissbruk leder till depression, eftersom många alkoholister tappar sitt stödnätverk och har svårt att leva på egen hand.
En studie om sambandet mellan alkohol och depression fokuserade på skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller att hantera klinisk depression. Studien fann att män i allmänhet tenderade att bli deprimerade efter att ha utvecklat problem med alkohol, medan kvinnor ofta vände sig till alkohol efter att ha blivit kliniskt deprimerade. I båda fallen varnar många psykiatriker för att använda alkohol i kombination med receptbelagda antidepressiva läkemedel eftersom interaktionen kan visa sig dödlig. Depression orsakas främst av en obalans av stämningsstabiliserande kemikalier, och fortsatt användning av alkohol kan förneka effektiviteten av humörhöjande läkemedel som ordinerats för depression.