Vilka är olika typer av flexorsenskada?

En flexorsenskada påverkar senor i den främre underarmen, de på handflatan av armen som korsar handledsleden och sätter in på fingerbenen. Senorna är det som gör det möjligt för musklerna att böja, eller krulla inåt, handleden och fingrarna. Skador på dessa senor inkluderar djupa skärsår i handleden eller handen som kan skära av senor och inflammatoriska repetitiva stressskador som karpaltunnelsyndrom. Akuta former av böjsenskada som muskelspänningar kan också påverka dessa senor om handleden böjs tillbaka abrupt, som att fånga sig i händerna under ett fall.

Böjmusklerna med senor som korsar handledsleden är belägna i underarmens främre avdelning och inkluderar flexor carpi radialis, palmaris longus, flexor carpi ulnaris, flexor digitorum superficialis, flexor digitorum profundus och flexor pollicis longus. Det finns nio böjsenor totalt, varav fyra tillhör flexor digitorum superficialis och en för var och en av de andra musklerna. Sex av dessa senor, de som tillhör flexor digitorum superficialis, flexor digitorum profundus och flexor pollicis longus, ligger djupt i handleden och passerar genom ett utrymme bland klustret av karpalben i basen av händerna som kallas karpaltunneln. De återstående tre, de som tillhör flexor carpi radialis, palmaris longus och flexor carpi ulnaris, är närmare ytan och korsar handledens handflata nära huden.

En typ av böjsenskada som drabbar de ytliga senor är ett djupt snitt i handleden. Dessa senor kan eventuellt skäras av, vilket gör att de snäpper bakåt i båda riktningarna som gummiband. Eftersom de ytliga senor fäster vid handen nära handledsleden, kommer ett djupt snitt att resultera i svårigheter eller en fullständig oförmåga att böja handleden. Ett djupt snitt i handflatan eller fingrarnas ytor på handflatan kan på liknande sätt skada någon av de djupa böjsenorna som fäster vid fingerbenen, vilket resulterar i en oförmåga att krulla fingrarna. Avskurna senor kräver nästan alltid operation för att reparera, eftersom de lossnade ändarna drar så långt isär.

En annan mycket vanlig form av böjsenskada är karpaltunnelsyndrom. En repetitiv stressskada (RSI) orsakad över tid av frekvent, repetitiv och långvarig böjning av handledsleden, kan karpaltunneln initieras av beteenden som sträcker sig från att skriva på ett tangentbord till att sova med handlederna böjda. Det orsakas av inflammation i de djupa böjsenorna, som sväller och klämmer ihop medianusnerven, en stor nerv som också passerar genom karpaltunneln. Symtom inkluderar smärta, domningar och stickningar i handen som kan stråla upp i armen, särskilt på tummen.

Böjsenskada kan också bero på ett plötsligt trauma som kraftigt böjer handleden bakåt, vilket belastar senorna. Ett exempel är att ta sig själv i händerna när man faller. Påfrestningar känns som smärta, stelhet och ömhet på insidan av handledsleden, symtom som kan åtföljas av blåmärken och svullnad om draget i senor är kraftigt.