Perioral dermatit (perioral översätts som runt munnen) är ett svårt hudtillstånd som mest verkar drabba kvinnor i åldrarna 20-45 i utvecklade länder. Det liknar rosacea och orsakar röda papler eller knölar som kan bränna eller få huden att kännas stram eller sträckt runt munnen. Tillståndet kan återkomma även efter behandling, och i värre situationer kan det spridas runt näsan och under ögonen.
Det finns inte bara papler, utan huden kan se grov, torr och ”fjällande ut”. I några få fall får knölarna en gul färg. Vissa läkare har jämfört utseendet på detta tillstånd med en kombination av eksem och akne. Även om det finns en del obehag i samband med perioral dermatit (även kallad POD), är huvudproblemen med detta tillstånd att det är tillfälligt oattraktivt och i kroniska fall kan det göra ärr på huden.
Hudläkare tror att det finns flera huvudorsaker till perioral dermatit. En av huvudorsakerna kan vara användning av aktuella steroidkrämer, men andra saker som exponering för sol eller vind, användning av tandkrämer med natriumlaurylsulfat och användning av vaselin kan också skapa tillståndet. En annan potentiell orsak är svampinfektion eller bakteriell infektion. Ibland kan en kombination av att använda flera hudkrämer och saker som solexponering eller infektion skapa problemet.
Det finns flera behandlingar för perioral dermatit. Dessa kan innefatta användning av topikala steroidkrämer i mycket låga doser, vilket verkar motverka högdosanvändning av steroidkräm. Människor kan bli ombedda att inte bära smink, att använda speciella typer av tandkräm som har färre kemikalier och att använda ansiktsrengöring eller fuktighetskräm som innehåller zink och som kan bekämpa eventuell svampinfektion. Det är mycket vanligt att läkare skriver ut antibiotika för att behandla POD också, men ibland är antibiotikaanvändning kontraindicerad, särskilt om tillståndet utvecklas hos gravida kvinnor.
Ibland vänder sig människor till alternativa behandlingar för POD. Några av de vanligaste föreslagna inkluderar att använda honung eller äppelcidervinäger på de drabbade områdena. Det finns få bevis för att dessa är mer eller till och med lika effektiva som de behandlingar som hudläkare gör. Sådana behandlingar skulle fortfarande behöva kombineras med att undvika smink, vilket kan förvärra problemet, och tillståndet kan fortfarande återkomma flera gånger.
För det mesta är tillståndet mer visuellt föga tilltalande än det är smärtsamt eller hotande för livet, även om tätheten och fjällningen runt munnen kan bränna. Vissa människor klagar också över klåda. Det kan finnas några sminktyper som hudläkare kan rekommendera för att täcka upp knölarna, men folk kan behöva gå utan smink ett tag, vilket innebär att POD är i full evidens under dess utbrott. Det finns lite information om hur man stoppar perioral dermatit från att återkomma, och många drabbade av tillståndet kommer att ha mer än ett utbrott under en livstid.