Föredragsaktier är ett namn som ges till en speciell kategori av aktier som har egenskaper som skiljer den från den allmänna eller ”vanliga” aktien i samma företag. Det kan innefatta fördelar som att stå först i kön för att få utdelning eller ha företräde framför fordringar om företaget går i likvidation. Det finns några nackdelar, framför allt att preferensaktier vanligtvis inte har rösträtt.
De exakta egenskaperna hos preferensaktier varierar från företag till företag. Det vanligaste är att alla som har preferensaktier kommer att hamna högre upp i hackordningen om ett företag likvideras och dess tillgångar fördelas mellan borgenärerna. Beroende på reglerna för aktien kommer innehavare av preferensaktier antingen att få tillbaka det belopp de investerade eller marknadsvärdet på sina aktier när företaget likviderades. Så länge det finns tillräckligt med pengar kvar i företaget kommer dessa innehavare att få tillbaka detta belopp som ett schablonbelopp. Innehavare av vanliga aktier måste vänta i linje med andra fordringsägare och kommer vanligtvis bara att få en del av pengarna de är ”skyldiga”.
En annan egenskap hos preferensaktier är att innehavarna normalt får en fast utdelning. Denna utdelning betalas före utdelningen till innehavare av stamaktier. Betalningarna till vanliga aktier kommer att fastställas från år till år och är vanligtvis beroende av företagets resultat och kassareserver.
Det finns vanligtvis ingen garanti för att innehavare av preferensaktier kommer att få utdelning. Om de gör det ska det betalas till överenskommen taxa. Denna utbetalning måste göras före eventuell utdelning till andra aktieägare. Resultatet av detta är att det är omöjligt för ett företag att göra en utdelning till vanliga aktieägare utan att göra en till preferensaktieägare.
Om en preferensaktie klassificeras som kumulativ, överförs det belopp som det skulle ha betalat till preferensaktieägare närhelst företaget väljer att inte göra en utdelning. Till exempel, om företaget inte betalar ut några som helst utdelningar under två år, måste det under det tredje året betala preferensaktieägare tre års utdelning innan det får betala något till innehavare av vanliga aktier. Alternativet till detta kallas icke-kumulativt. I den här situationen, om ett företag inte betalar utdelning ett år, kommer innehavarna av preferensaktien aldrig att få någon utdelning för det året.