Obturatornerven är ett kärl i det perifera nervsystemet som penetrerar det mediala utrymmet i låret, även känt som det inre låret. Med sitt ursprung från ländryggsplexus, ett nät av nerver som lämnar ländryggen i nedre delen av ryggen, sträcker det sig genom framsidan av höften och når det övre inre låret, där det utbyter sensorisk information mellan det centrala nervsystemet och huden som finns här. Obturatornerven överför också motoriska impulser mellan hjärnan och de muskler som finns här, så kallade adduktorer, som gör sammandragning av dessa muskler möjlig.
Ungefär som en elektrisk sladd skickar en elektrisk impuls från en strömkälla till enheten som den ansluter till, överför obturatornerven elektriska signaler mellan hjärnan och låret. Denna nerv kan dock bära signaler i två riktningar. Det gör det genom kedjor av nervceller som kallas neuroner som kan skicka signaler i en enda riktning beroende på neurontyp. Kedjor av afferenta neuroner levererar sensorisk information som temperatur från kroppen upp i ryggmärgen och till hjärnan, som sedan tolkar denna information och bestämmer ett svar. Liknande kedjor av efferenta neuroner bär motoriska signaler från hjärnan tillbaka ut till musklerna och säger åt dem att producera rörelse.
Obturatornerven tar då emot sensorisk information från receptorer i huden på insidan av låret, till exempel om vatten som kommer i kontakt med huden är varmt eller kallt, eller hur smärtsamt är en skada på området. Den överför denna information i form av en elektrisk impuls som kommer in i ryggraden via nerverna som lämnar den andra, tredje och fjärde ländkotan. Väl inne i ryggmärgen, som tillsammans med hjärnan är en del av det centrala nervsystemet, levereras denna signal uppåt av de afferenta neuronerna tills den når hjärnan och dirigeras till det område av hjärnan som är ansvarigt för att koordinera den specifika svar – dvs på smärta eller temperatur.
Likaså bär de efferenta neuronerna signaler från hjärnan till musklerna på insidan av låret som innerveras av obturatornerven: adductor magnus, adductor longus, adductor brevis, obturator externus, pectineus och gracilis. Dessa kallas motoriska signaler eftersom de är de elektriska impulser som är ansvariga för att producera rörelse, där nervfibrerna pluggar in i muskelvävnaden. Det bör noteras att hjärnan inte skickar dessa impulser till musklerna i det inre låret som svar på sensorisk information som tas emot från det inre låret, eftersom afferenta och efferenta signaler uppstår oberoende av varandra. Snarare är motorsignaler ofta frivilliga, som när man beslutar sig för att ta ett steg framåt. Eftersom musklerna på insidan av låret producerar adduktionsrörelsen, eller för samman benen, kan hjärnan uppmana dem att dra ihop sig under en rörelse som ett hoppjack, och skicka den nödvändiga signalen till musklerna längs obturatornerven.