A Minksy moment är en fras som är uppkallad efter Hyman Minskys filosofi, en amerikansk ekonom från 20-talet som hade en pessimistisk syn på stabiliteten på finansmarknaderna. Minksy trodde att fria marknader är fundamentalt instabila eftersom spekulation höjer priserna till en onaturligt hög nivå som oundvikligen leder till katastrofala kollapser. Idén bygger på premissen att spekulation bara skapar en illusion av tillväxt som kallas en tjurmarknad, som senare visar sig vara ohållbar när en likviditetspress inträffar. En likviditetspress är tillväxten av en övervägande uppfattning bland långivare som kulminerar i ett Minsky-ögonblick, där en tro på bristen på tillgängliga investeringspengar på marknaden leder till en åtstramning av bankernas utlåning. Detta fungerar vidare som en återkopplingsmekanism för att höja räntorna i ekonomin och bankernas kreditkrav, där det totalt sett minskar kapitalflödet.
Medan Minsky moment-konceptet är uppkallat efter Hyman Minskys ekonomiska filosofi, myntades det första gången 1998 av Paul McCulley, en global investeringsförvaltare som använde det för att referera till den asiatiska finanskrisen på den tiden. Asienkrisen inträffade på grund av att spekulanter höjde värdet på valutor på de asiatiska marknaderna som var bundna till den amerikanska dollarn i en sådan utsträckning att värdet på sådana valutor så småningom sjönk. Den underliggande principen bakom sådana trender är att likviditetsrisken ökar till en punkt där handeln med valuta eller faktiska värdepapper når en punkt där marknaden själv inte kan upprätthålla en tillräckligt stor handelsvolym för att upprätthålla de nuvarande priserna. När detta händer är det oundvikligt vid någon kortare tidpunkt att en plötslig förändring i uppfattningar, känd som en likviditetspress, kommer att inträffa.
När värderingen av värdepapper och valuta ökar på marknaderna, uppmuntras investerare att utnyttja sina tillgångar för att få en större andel i prisuppgången, vilket möjliggör större vinster om priserna fortsätter att stiga. Hymen Minsky trodde att ju längre denna trend vidmakthålls och ju mer global den blir, desto större blir den efterföljande kraschen eller korrigeringen på marknaderna. När ett Minsky-ögonblick blir så allvarligt att en likviditetspress börjar påverka den totala ekonomin, är det ofta nödvändigt för centralbanker i många länder att gå in och försöka vända trenden genom att pumpa in kapital på marknaden från nationella statskassor.
Efter att en period av nedgång på marknader har kommit att dominera landskapet är det vanligt att investerare istället hamnar i en omvänd typ av dålig investeringstrend som kallas en tjurfälla. En tjurfälla uppstår precis efter att ett Minsky-ögonblick äger rum när ett företag eller värdepapper som har sjunkit i värde plötsligt ses vara på väg att ändra riktning och gå uppåt, vilket uppmuntrar tunga investeringar för att göra en stor vinst på tillväxten. För det mesta fortsätter dock nedgången i oförminskad takt och varje nyinvestering tappar ytterligare i värde.
Subprime-härdsmältan på bostadsmarknaden som inträffade mellan 2007 och 2008 i USA är ett exempel på hur ett Minsky-ögonblick äger rum. Fastighetsspekulanter investerade alltmer i bolån på bostadslån som gjordes till riskabla subprime-räntor eftersom långivare var villiga att chansa på att göra lånen med tron att ekonomin skulle fortsätta att växa och lånen skulle betala ut stora vinster. När avskärmningen av bostäder började öka, skärptes dock utlåningsmetoderna, vilket orsakade en likviditetspress och en plötslig vändning av trenden med upplevd snabb tillväxt på bostadsmarknaden. Detta orsakade en devalvering i bostadssektorn överlag och förluster för banker och investerare som kraftigt hade utnyttjat sina tillgångar för att köpa in sig på marknaden.