En dålig kreditvärdighet kan hindra en individ från att uppnå skabbiga av sina mål eller åtminstone göra det svårare att uppnå dem. Till exempel kan en person som vill köpa ett hem få det dramatiskt svårare att göra det med en dålig kreditvärdighet. En individ kan till och med ha svårt att få ett billån eller vissa typer av jobb med dålig kreditvärdighet. De poäng som anses vara en dålig kreditvärdighet kan bero på i vilket land en person bor och långivaren i fråga. Ofta sätter stora bolånegivare tonen för att avgöra om ett kreditbetyg är bra eller dåligt; andra långivare kan dock fortfarande ställa sina egna förväntningar när det kommer till en potentiell låntagares kreditvärdighet.
I de flesta fall beror en dålig kreditvärdighet på långivarens förväntningar. Till exempel kan en hypotekslångivare överväga en dålig kreditvärdighet allt som är under 620, men de flesta ställen har inte en standard kreditvärdighet som är bra eller dålig. Istället bestämmer långivare vanligtvis på egen hand vad de tycker utgör en dålig kreditvärdighet. För att göra detta utvärderar de vanligtvis vad som är en bra risk för just deras bransch och företag. Till exempel kan ett företag besluta att en rättvis eller bra kreditpoäng är något över 620 och allt under 620 är dåligt.
Även om det sätt på vilket fordringsägare bestämmer vad som utgör ett dåligt kreditbetyg kan variera, kan en person avgöra om hans kreditvärdighet sannolikt kommer att anses vara dålig eller inte genom att lära sig vad fordringsägarna i genomsnitt vill ha. Om de flesta fordringsägare i ett område föredrar låntagare som har minst 680 kreditpoäng, och en individ vet att hans kreditvärdighet är 500, är chansen stor att fordringsägarna i hans område kommer att anse honom ha en mycket dålig kreditvärdighet. I allmänhet gäller att ju högre kreditvärdighet desto mer fördelaktigt ses den i en långivares ögon. På samma sätt, ju närmare en person är den lägsta delen av en kreditvärderingsskala, desto mer sannolikt är det att han har en dålig kreditvärdighet.
I många länder finns det organisationer som hjälper till att påverka om kreditbetyg anses vara bra eller dåliga. Till exempel kan en sådan organisation ha en komplicerad matematisk formel för att fastställa kreditvärden, och den kan också ge information om vad den anser vara intervallet för goda kreditbetyg. Kreditbyråer kan också ha sina egna kriterier för att beräkna kreditpoäng. I slutändan bestämmer dock långivare vad de anser vara bra eller dåligt.