Irrationell överdåd är en term som många finansiärer omedelbart kommer att känna igen. Dessa två ord som användes med hänvisning till dot.com-branschen av Alan Greenspan under ett tal vid en middag 1996 hade en omedelbar världsomspännande effekt på investeringar i den branschen. Sedan dess har termen förknippats med behovet av att noggrant titta på beskrivande språk, särskilt när man talar från en auktoritetsposition. På egen hand använder människor nu irrationell överdåd som en beskrivning av investerare som övervärderar marknader, mot rationell mening, och gör det med risk för att förlora investeringar.
1996 var Alan Greenspan styrelseordförande i Washington Federal Reserve, en position han innehade 1987-2006, och hans mandatperiod hänvisade till tendensen för investerare att övervärdera specifika marknader, särskilt dot.com-branschen. Han och andra insåg inte att en sådan beskrivning, som begravdes mitt i ett tal, kunde ha en djupgående effekt. Naturligtvis sändes talet, vilket gjorde det lättillgängligt för människor över hela världen. Denna effekt berodde inte bara på Greenspans beskrivning, utan det faktum att det fanns noggrannhet i den, och att dot.com-bubblan sprack som inträffade några år senare anses ofta vara förutsett av Greenspans observationer.
Den omedelbara effekten var mycket märkbar. Dagen efter att Greenspan hade beskrivit investeringar i denna bransch som irrationell överdåd, föll börserna med flera procentenheter över hela världen. I London, Tokyo, Hong Kong, Frankfurt och USA skedde upp till fyra procents minskning av investeringarna. Medan marknaderna återhämtade sig inom några dagar, lärde sig alla ekonomer hur lätt det var att påverka marknaden med bara några få ord. Greenspan var dock motiverad i sin beskrivning, vilket framgår av den senare nästan fullständiga kollapsen av utgifterna för dot.com-industrierna.
Bortsett från att termen är känd som en avskyvärd läxa i konsekvensen av att tala till marknadernas tillstånd, är den också känd nu som beskrivande för all investering på en marknad som inte är försvarlig. Ett annat exempel på irrationell överflöd inträffade med investeringar på bostadsmarknaden och de medföljande finansiella industrierna som stödde dem. Investeringarna nådde en topp långt över vad som var rationellt motiverat, vilket ledde till djupgående effekter när marknaden kollapsade. Många gånger när investerare spekulerar utan motivering kan de skapa bubblor av ökade investeringar som i slutändan spricker, med allvarliga konsekvenser.
Irrationell överdåd är också namnet på en bok från 2005 av Robert J. Shiller, professor i ekonomi vid Yale University. Frasen är fortfarande välkänd som ledord som frammanar en varnande berättelse om effekterna av expertutlåtanden på investeringar. Dessutom förblir det en beskrivning av spekulation utan rationell bedömning.