De berömda huggna stenhuvudena som prickar kullarna på Påskön, en chilensk ö i Stilla havet, är faktiskt inte bara huvuden – de är kompletta ristningar, men några av statyernas kroppar är begravda under marken. År 2012 började arkeologer gräva fram några av de nedgrävda statyerna – kända som moai – på sluttningarna av vulkankratern Rano Raraku och hittade fullständiga figurer under. Dessa begravda statyer är bland de mest fotograferade på Påskön, vilket har gett många människor det felaktiga intrycket att moai bara är stenhuvuden, snarare än kompletta kroppar. Det finns cirka 150 statyer begravda upp till axlarna på sluttningarna av Rano Raraku, som också var platsen för stenbrottet som användes för att förse stenen till de monolitiska skulpturerna. Men det finns nästan 900 moai prickade runt påskön – en anmärkningsvärd ingenjörskonst. De ristades ur vulkanisk sten mellan 1100 och 1500 AD av Rapa Nui-folket, de infödda polynesiska invånarna på ön.
En hyllning till förfäderna:
Nyligen grävningsarbeten har för första gången dokumenterat de komplexa ristningar som hittats på kropparna av de begravda statyerna.
Moai på Påskön varierar i storlek, där den högsta når 33 fot (10 meter) och den tyngsta väger över 80 ton. För att bevara uppgrävda delar av statyerna har arkeologer använt kemikalier och vattenavvisande medel.
Moai tros representera förfäderna till det inhemska Rapa Nui-folket. Rapa Nui skulle förmodligen ha ristat en staty varje gång en viktig person gick bort.