Guinness världsrekordbok är intimt knuten till det berömda Guinness-bryggeriet, särskilt känt för sitt berusande rejäla öl. Ölen går länge före boken. Ölet bryggdes i början av 18-talet. Boken kom däremot inte ut förrän 1955.
Guinness Brewery kan bara ta del av ansvaret för boken. Sir Hugh Beaver var 1954 verkställande direktör för bryggeriet. På en jaktresa hamnade han i ett gräl med en vän angående den relativa snabbheten hos pipfågeln och ripan. Varje man tog ställning till vilken fågel som var snabbast. Sir Hugh övervägde argumentet när han kom tillbaka från sin resa och kände att det som behövdes var en bok som skulle svara på sådana frågor.
1951 hade tvillingarna Norris och Ross McWhirter startat ett förlag för att undersöka sådana frågor och skicka dem till tidskrifter. De hade skrivit en artikel om en idrottare anställd på Guinness, Christopher Chataway. Chataway presenterade Sir Hugh för bröderna. Mötet kulminerade i ett partnerskap och början av Guinness Superlatives, ett förlag.
Den första boken sålde extremt bra, vilket inspirerade både förlaget och McWhirters att börja skriva en årlig bok. 1975 upphörde dock det en gång lyckliga partnerskapet mellan bröderna och Guinness. Ross McWhirter argumenterade med Guinness Company angående deras inställning till terrorattackerna som utförs av den irländska republikanska armén (IRA) i London. Han erbjöd en belöning för information om terroristerna och mördades några veckor senare.
Guinness Book of World Records har några av sina egna rekord. Det är till exempel den bok som oftast stjäls från bibliotek. Dessutom är det världens mest sålda upphovsrättsskyddade bok, med över 100 miljoner sålda böcker på över 30 språk.