Vertebral foramen är en naturligt förekommande öppning eller passage genom ryggraden eller ryggraden. Termen ”vertebral” syftar på kotpelaren, som är den kliniska termen för ryggraden. Den har fått sitt namn från de bensegment som den består av, som kallas kotor. Termen ”foramen”, eller foramina i pluralform, indikerar själva öppningen. En alternativ term för vertebral foramen är vertebral öppning.
Syftet med foramina är att möjliggöra anslutning mellan delar av kroppen. Detta kan inkludera artärer, muskler, vener och nerver. Ett exempel är det apikala foramen, som förbinder tandens pulpa med dess vävnadsstöd, kallat parodontium, via en samling blodkärl och nerver. Särskilt skallen har nästan två dussin typer av foramina som förbinder dess olika regioner med dess rika nätverk av artärer, nerver och vener.
Särskilt vertebrala foramen bildar en tunnel genom vilken ryggmärgen, eller medulla spinalis, passerar. Detta är en lång, smal, repliknande struktur som sträcker sig från den nedre halvan av hjärnstammen, kallad medulla oblongata. Med hjärnan är ryggmärgen en viktig komponent i kroppens centrala nervsystem, och transporterar signaler som är nödvändiga för funktioner som rörelse och sensoriska förmågor från hjärnan till resten av kroppen. Den vertebrala foramen, som en del av ryggraden, fungerar som en behållare och skyddande sköld för ryggmärgen. Dessutom är det långa vävnadsknippet täckt av ett lager av membran som kallas hjärnhinnor, som också är skyddande medel för det centrala nervsystemet.
Kotöppningen ligger praktiskt taget i mitten av ryggraden. I ena änden finns ryggradens kropp, en musselskalsformad struktur kantad av platsen för ribban som kallas costal fovea. I den andra änden finns en stativformad struktur på avstånd från varandra som innehåller funktioner som laminat och ledprocesser. Denna del består av kotbågen, vilket ger kolonnen dess stabilitet.
Förutom ryggmärgen är kothålen ansvarig för att vara en kanal till andra funktioner i det centrala nervsystemet. Till exempel bär den venerna som förbinder de interna och externa plexusarna för kommunikation mellan en varians av artärer. Ryggrotsganglierna, som kantar baksidan av ryggmärgen, är en assistent för att ansluta det centrala nervsystemet till kroppens lemmar och organ.