Termodynamikens lagar uttrycker energins beteende i naturliga system som uttrycks i vårt universum. Det finns tre termodynamiska lagar plus en nolllag. Termodynamikens första lag kallas lagen om energibevarande. Det säger att energin i universum förblir konstant. Termodynamikens andra lag säger att värme inte kan överföras från en kallare till en varmare kropp som sitt enda resultat och universums entropi minskar inte. Termodynamikens tredje lag, enkelt uttryckt, säger att det är omöjligt att nå absoluta noll. Och den nollte lagen säger att två kroppar i termisk jämvikt med en tredje kropp är i termisk jämvikt med varandra.
Termodynamikens tredje lag började med den så kallade värmesatsen, Wärmetheorem på tyska, kom fram till 1906 av Walther Hermann Nernst, som hade fått en utnämning vid universitetet i Berlins andra kemiska institut och ett permanent medlemskap i Preussian Academy of Vetenskaper föregående år. Den tredje lagen är ibland känd som Nernsts postulat eller Nersts teorem också.
Denna sats och Einsteins papper från 1907 som visar att kvantmekaniken förutsäger att de specifika värmen hos fasta ämnen kommer att tendera mot absolut noll när de når temperaturer i närheten av absolut noll verkade förstärka varandra. Detta var viktigt för Nernst eftersom hans teorem inte helt klart var en tredje termodynamisk lag eftersom det inte gick att härleda från termodynamikens två första lagar, men han ansåg att Einsteins papper och Max Plancks kvantmekaniska arbete hjälpte till att stärka påståendena från hans teorin för att faktiskt vara en tredje lag för termodynamiken ändå.
Nernst vann Nobelpriset i kemi 1920 för detta arbete, men det var kontrovers om det. Den amerikanske kemisten Theodore Richards hävdade att han, snarare än Nernst, hade upptäckt termodynamikens tredje lag, vilket framgår av den möjliga tolkningen av grafer i en tidning som han skrev 1902. Nernsts tidigare vän Svante Arrhenius, redan på utflykt med Nernst över en tidigare tvist, togs in i diskussionen av Richards och gjorde stora ansträngningar för att motsätta sig att Nernst skulle få Nobelpriset för detta arbete.
Termodynamikens tredje lag anges också med olika termer. Till exempel, ”vid absolut noll temperatur når entropin absolut noll.” Eller ”ett ändligt antal steg kan inte användas för att nå absoluta noll.” Eller ”om den termiska rörelsen hos molekyler skulle upphöra, skulle tillståndet absolut noll inträffa.” Eller ”Entropi och systemprocesser upphör när ett system närmade sig absolut noll.”