Psykologi är en bred disciplin som försöker analysera det mänskliga sinnet. Olika discipliner inom detta fält studerar varför människor beter sig, tänker och känner som de gör. Det finns många olika sätt att närma sig psykologi, från att undersöka biologins roll i mental hälsa till miljöns roll för beteende. Vissa psykologer fokuserar bara på hur sinnet utvecklas, medan andra ger patienter råd att hjälpa till att förbättra deras dagliga liv.
Psykologins historia går tillbaka åtminstone till 1879, då den tyske psykologen Wilhelm Wundt grundade det första laboratoriet som uteslutande ägnas åt psykologi. Den mest kända psykologen är kanske Sigmund Freud, en österrikare som grundade psykoanalysområdet. Även om Freuds teorier hade en enorm inverkan på en mängd olika områden, inklusive litteratur och film, anses många av hans idéer vara subjektiva ur ett modernt perspektiv.
Det finns dussintals olika underdiscipliner inom psykologi, där var och en har en något olika inställning för att förstå sinnet. Vissa underdiscipliner inkluderar socialpsykologi, klinisk psykologi, arbetshälsa och kognitiv psykologi. Det är viktigt att notera att det även inom ett visst område kan finnas olika tillvägagångssätt. Klinisk psykologi, till exempel, har fyra huvudskolor: psykodynamisk, humanistisk, kognitiv och beteendemässig och systemterapi.
Psykologiområdet är mycket bredare än bilden av en patient som ligger på en soffa, pratar med sin terapeut eller en forskare som studerar en råtta som springer genom en labyrint. En rättsmedicinsk psykolog kan hjälpa jurister att utreda anklagelser om övergrepp mot barn eller utvärdera en misstänkts kompetens. En juridisk psykolog kan fungera som rådgivare till en domare eller som rättegångskonsult. En industri-organisatorisk psykolog kan arbeta med ett företag för att hjälpa till att anställa de bästa sökandena eller hjälpa till att förbättra arbetsplatsens moral. En idrottspsykolog kan arbeta en-mot-en med en spelare för att hjälpa till att övervinna en prestationsbarriär, eller arbeta med ett helt team för att förbättra gruppsammanhållningen.
Psykologi bör ytterligare särskiljas mellan forskningspsykologi, som försöker fastställa fakta om sinnet genom att utföra experiment, och tillämpad psykologi, som försöker hjälpa människor med deras problem. Vissa experiment har visat att framgångsfrekvensen för att lösa sina problem med enbart psykoterapi – att prata med en professionell psykolog – är densamma som att prata med en nära vän, så effektiviteten av tillämpad eller klinisk psykologi som disciplin kan ibland vara svår att kvantifiera. Alternativt rapporterar många patienter att terapi har varit till stor hjälp i deras liv.
Jämfört med andra hårda vetenskaper, som fysik och biologi, hävdar vissa kritiker att fältet lider av brist på vetenskaplig rigor. Objektiviteten hos verktyg som undersökningar, genom vilka data samlas in i vissa fall, ifrågasätts ofta. Detta är kanske nära förknippat med sinnets komplexitet som vi inte riktigt har kunnat helt eller väsentligt förstå. Psykologiska studier fortsätter dock att hållas för att försöka få en bättre förståelse för sinnet och hur det fungerar.
Fält som neuropsykologi, som tittar på hur hjärnans struktur påverkar mental hälsa, använder neuroimaging-teknik. Verktyg som funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) och positronemissionstomografi (PET) skanningar har hjälpt psykologer att göra samband mellan psykiska problem och biologiska tillstånd. Till exempel, på 1980-talet insåg man att schizofreni huvudsakligen orsakades av biologiska faktorer snarare än försummelse av modern eller någon annan miljöförklaring.