Acetonperoxid är en kemisk förening som huvudsakligen består av kol, väte och syre. Om föreningen är en dimer, eller har två subenheter, skulle dess kemiska formel vara C6H12O4. Om den har tre subenheter och klassificeras som en trimer, skulle formeln vara C9H1806. Dess normala utseende skulle vara i form av små vita kristaller och har en mycket skarp, förmodligen obehaglig, lukt.
Upptäckten av acetonperoxid krediteras Richard Wolffenstein, en tysk kemist. Medan han var professor 1895 vid tekniska universitetet i Berlin, studerade Wolffenstein hur Coniine, en giftig kemisk förening som finns i vissa växter, kan oxideras med olika kemikalier. I ett experiment gjorde han en lösning bestående av aceton som lösningsmedel och Coniine som löst ämne. Wolffenstein tillsatte lite väteperoxid i lösningen och gjorde av misstag en blandning som blev acetonperoxiden.
Molekylerna som utgör acetonperoxiden sägs vara instabila, vilket gör den kemiska föreningen oförutsägbar och känslig för vissa faktorer som elektricitet, värme och ultraviolett (UV) ljus. Blandningen är också känslig för friktion och stötar. När peroxiden utlöses av någon av de nämnda faktorerna kan den reagera våldsamt genom att sönderfalla och explodera. Föreningen blir mer instabil när den innehåller vissa föroreningar; annars är den något stabil i sin renaste form.
Det finns några metoder för att göra acetonperoxid mindre farlig och mindre risk att explodera, som att hålla den i flytande tillstånd och vid en låg temperatur, helst under 50°F (cirka 10°C). Att förvara föreningen i en lufttät behållare är också ett måste, eftersom förångad peroxid i luften är mycket brandfarligt. Man tror också att peroxidföreningen är mer stabil när den är i sin trimerform, jämfört med dimerformen. Även om detta kan vara sant, är trimern fortfarande mycket farlig.
Acetonperoxid är allmänt känt som ett sprängämne och har använts i olika självmordsbombningar och andra terrorattacker. Användningen av föreningen ökade bland terrorister eftersom formeln inte innehåller kväve och därför kan gå igenom detektorer som är känsliga för kvävehaltiga sprängämnen. Vad som gör det farligare är att föreningen enkelt kan göras av vanliga hushållsartiklar som redan innehåller väteperoxid och aceton, och ”receptet” kan enkelt erhållas från olika webbplatser online. Förutom sprängämnen används dock acetonperoxid kommersiellt som mjölblekare och vid tillverkning av glasfiber.