Samtida retorik är en studie av retorik som överensstämmer med dynamiken och normerna för en viss tidsperiod. I allmänhet definieras retorik som den bredaste kategorin av språk som innehåller en social komponent. I studiet av retorik finns det en implikation av ett övertygande element, men varje form av kommunikation som försöker förmedla en idé till en eller flera lyssnare kan kallas retorik. Språkvetare och andra studerar retorik för att undersöka hur språk är kopplat till mening, och hur det används av en individ eller grupp.
De som studerar samtida retorik kan kalla det ”en tids retorik” eller mer specifikt ”vår tids retorik”. Ordet ”samtida” identifierar studien som relaterad till den nuvarande eran. Detta skiljer samtida retorik från andra studier av retorik i tidigare samhällen och epoker.
En frekvent användning av termen samtida retorik är i ett universitets- eller akademiskt sammanhang. En instruktör eller annan professionell kan beskriva ett samtida retorikprogram som ett som studerar mänsklig internalisering av språk, eller vad människor ”tror, agerar på och vet.” Även om detta kan verka brett, hittar akademiker ofta sätt att göra studiet av samtida retorik till ett visst slutmål.
Till exempel kan någon som studerar retorik i ett aktuellt sammanhang leta efter ledtrådar om hur språkanvändningen möjliggör de vanligaste typerna av kommunikation i deras samhälle. I många moderna samhällen innebär detta att man inte bara överväger person-till-person-retorik, som i kamrat- eller familjekommunikation, utan också användningen av retorik i visuella medier, till exempel i kabel-tv-nyhetscykeln. De som förespråkar användningen av denna typ av studier i modern tid kommer att hävda att samtida retorisk studie hjälper till att närmare spåra hur massmedia påverkar den genomsnittliga medborgaren, vilket kan ha många praktiska tillämpningar i moderna samhällen.
Studenter av retorik för den samtida eran kommer ofta att överväga olika teoretikers skrifter. Dessa kommer att utforska användningen av en berättelse, frågor om mänsklig undersökning eller nyfikenhet, eller saker som ”epistemologisk” retorik eller retorik i text. Allt detta kommer att bidra till att ge en mer heltäckande bild av språkets roll i ett övergripande ”socialt universum”, oavsett om den verkligheten föregår eller inkluderar det stora utbudet av nya teknologier där människor ”talar” med varandra utan att egentligen tala.