Ett falskt syfte är en avsiktlig eller oavsiktlig grammatisk struktur som tillskriver ett särskilt syfte till en handling när inget sådant syfte eller avsikt faktiskt existerade. Den grammatiska strukturen, vanligtvis en mening, hänvisar till en handling som faktiskt inträffade, men den antyder felaktigt att åtgärden inträffade eller utfördes för ett visst syfte. Slarvig ordanvändning och meningsstrukturering kan resultera i att man av misstag tillskriver en viss handling ett falskt syfte. Men i många fall tillskrivs syftet avsiktligt till en given handling, ofta för att attackera eller berömma någon som inte haft mycket med själva handlingen att göra.
Det är möjligt för en författare eller talare att utveckla falskt syfte på flera olika sätt inom en given grammatisk konstruktion. Att skriva ”Pojken gick nerför gatan för att upptäcka att hans favoritbutik hade varit stängd dagen innan,” tyder till exempel på att pojken gick på vägen i avsikt att upptäcka att hans favoritbutik var stängd. Dålig ordföljd kan också leda till falska syften. Den dåliga ordordningen i uttalandet ”bröderna bestämde sig för att sälja kvarlåtenskapen efter sin far som nyligen dog eftersom de behövde pengar” antyder att fadern dog för att hans söner behövde pengar, och därigenom tillskriver hans död ett falskt syfte.
Att korrigera falskt syfte är i allmänhet ganska enkelt. I de flesta fall föreslås syftet genom att olämpligt använda ordet ”till”, som i ”John slog bollen för att göra två runs för sitt lag.” Det är osannolikt att Johns uttalade mål var att göra exakt två runs för sitt lag. Man skulle kunna rätta till detta helt enkelt genom att ersätta ”att göra mål” med ”och göra mål” eller något liknande som tar bort den underförstådda avsikten. Att korrigera fall av falskt syfte baserat på ordföljd är en enkel fråga om att justera ordningen på orden i den dåligt uppbyggda meningen.
Falska syften används ibland avsiktligt, vanligtvis för att lura läsarna att tro att någon, på gott och ont, gjorde en viss handling med avsikten att få särskilda konsekvenser. Detta är särskilt vanligt i sportrapportering och i politiska kommentarer. En sportkommentator kan till exempel vilja berömma en idrottare genom att få det att verka som om någon oväntad positiv biprodukt av hans handlingar var helt avsiktlig. Omvänt kan en politisk kommentator försöka attackera en politiker genom att antyda att något negativt resultat av en policyändring var politikerns faktiska avsikt.