Upprepning är en vanlig komponent i poesi och kan förekomma som ett enda ord eller en fras som används i en dikt eller som en hel strof som återanvänds upprepade gånger. Olika poeter har använt upprepning i poesi för att uppnå många olika mål, allt från att betona en viss punkt till att göra en dikt lättare att memorera. Det används ofta för att komplettera eller till och med ersätta vissa formella komponenter i poesi, såsom meter och rim, också. Upprepning kan också hänvisa till upprepning av specifika ljud för att producera speciella effekter, såsom alliteration eller rim. Många poeter fokuserar på ljudet och rytmen i sina dikter minst lika mycket som på betydelserna, så upprepning är ett kraftfullt verktyg eftersom det kan användas för att manipulera båda.
En av de vanligaste användningarna av upprepning i poesi är att betona ett visst ord eller en fras i syfte som att uppmärksamma ett visst tema eller påpeka kontrasterande användningar av ett givet ord. Graden i vilken upprepning används varierar stort. Vissa dikter upprepar samma ord eller fras i varje enskild rad medan andra upprepar det bara i några strofer eller bara två gånger i hela dikten. Upprepning kan till och med överskrida gränserna för en enda dikt. Poeter släpper ofta böcker med sin poesi, och upprepning kan användas genom hela deras dikter för att ge en känsla av enhet och sammanhållning till samlingen.
I mindre skala kan upprepning hänvisa till upprepning av vissa ljud. Upprepade ljud används för att producera ramsor, som är mycket vanliga i många olika former av poesi. Vissa poeter väljer att favorisera en viss delmängd av ljud genom en hel dikt för att skapa eller för att undvika en viss effekt, ofta så att formen matchar betydelsen. Upprepning i poesi om kärlek och tröst kan till exempel innebära att man gynnar mjuka, milda ljud samtidigt som man undviker hårdare eller hårdare ljud, som de som produceras av ett hårt ”k” eller ”g”.
Innan att fysiskt skriva poesi blev en utbredd praxis fördes viktiga dikter ofta vidare genom muntlig tradition. Upprepning gjorde sådana dikter mycket lättare att memorera, eftersom upprepade segment kunde användas för att mäta framsteg genom dikten och i sig själva var lätta att memorera. Särskilt många tidiga epos och andra långa dikter kännetecknas av förekomsten av återkommande avsnitt. Upprepning i poesi av denna form tjänar ofta det dubbla syftet att göra memorering lättare och lägga till betoning på viktiga punkter.