Symboliskt bildspråk hänvisar till bilder inom ett konstnärligt verk, ofta inklusive romaner, dikter, filmer och andra verk, som är symboliska till sin natur. Bildspråk är användningen av språk eller andra aspekter av berättande som tilltalar en läsares eller publiks sinnen, vanligtvis genom beskrivningar av syner, ljud, lukter, smaker och känslor. Denna typ av bildspråk används ofta i skönlitteratur och poesi för att skapa en mer dynamisk scen för läsaren, ofta genom att visa läsaren vad som pågår istället för att berätta för honom eller henne vad som händer. Symboliska bilder är dock bilder som tjänar ett symboliskt syfte, snarare än ett strikt bokstavligt.
Användningen av symboliska bilder är inte nödvändigtvis svårt eller komplicerat, även om det kan vara en viktig aspekt av kreativt skrivande eller berättande. Symbolik och bildspråk kan användas oberoende av varandra, och de är varken ömsesidigt inkluderande eller ömsesidigt uteslutande. En berättare kan använda symbolik för att få något i en berättelse att representera mer än det bokstavligen eller direkt verkar, medan bildspråk hänvisar till beskrivningar som tilltalar en läsares sinnen. När symboliska bilder används skapas dock beskrivningar som tilltalar en läsares känsla och representerar mer än de kan tyckas.
Ett exempel på symboliska bilder kan vara beskrivningen av kallt väder eller en isbit, för att representera de ”frusna” känslorna hos en karaktär i en berättelse. Detta görs vanligtvis för att ”visa” handling och mening snarare än att ”berätta” för läsare eller en publik vad de är avsedda att se. Till exempel kan en författare visa att någon kände sig avtrubbad på grund av döden av en älskad som ”Han gick in i rummet och satte sig på soffan, hans sinnen var avtrubbade och han kände sig avtrubbad efter begravningen.” Även om detta faktiskt gör en poäng och berättar för läsaren vad karaktären känner, är det också lite tråkigt.
Med hjälp av symboliska bilder kan samma idé förmedlas på ett mer suggestivt och intressant sätt. En författare kunde istället skriva: ”Han gick in i rummet och sjönk ner på soffan utan att känna att nycklarna i fickan stack in i benet; trafikljudet kom genom den öppna ytterdörren och han stirrade tomt på den obelysta TV-skärmen.” Denna mening förmedlar fortfarande samma idé om att karaktären känner sig avtrubbad eller känslolös, men gör det genom att använda bilder.
Symboliska bilder inom meningen finns på flera olika ställen. Bristen på känsla eller domningar visas när karaktären ignorerar känslan av att nycklar sticker in i hans ben. Visuella bilder skapas genom den ”oupplysta tv:n”, som representerar ett objekt utan mening eller syfte, ungefär som karaktären känner. Den ostängda ytterdörren indikerar inte bara karaktärens frånvaro, utan också karaktärens sårbarhet och möjligheterna bakom honom som har glömts bort.