En amfibolisk felslutning är ett fel i logik eller felaktighet som uppstår från tvetydighet eller missförstånd på grund av grammatik, vanligtvis genom dålig interpunktion eller ordval. Detta kan vara en felaktighet som används med flit, eller så kan det hända av misstag som ett resultat av språk som används hastigt eller utan redigering. Naturen för denna typ av felslutning är tvetydighet, vilket innebär att argumentet som stöds av ett sådant fel kan lätt argumenteras emot genom att ta upp de olika möjliga betydelserna. En amfibolisk felslutning kan också användas till stor komisk effekt, eftersom frasen spelar på tvetydigheten i komiska syften.
Som ett missförstånd av tvetydighet kan en amfibolisk felslutning vara ganska lik en tvetydighetsfel, även om det finns skillnader mellan de två. Denna typ av felslutning uppstår på grund av ett grammatiskt problem som skapar tvetydighet eller möjlighet till förvirring. Tvetydighet, å andra sidan, är tvetydighet som uppstår på grund av dåligt ordval, vanligtvis som ett resultat av att någon använder ett ord som han eller hon upplever har en viss betydelse, som kan ha många betydelser som kan användas för att peka ut svagheten av ett visst argument. Båda typerna av villfarelser skapar en tvetydig mening i ett uttalande och bör förtydligas som en del av ett argument.
Felaktig användning av skiljetecken eller pronomen är ofta ansvarig för att skapa ett amfiboliskt felslut. Till exempel, om någon sa ”Läkaren ville operera patienten, men han var inte redo”, är ”han” tvetydigt och kan hänvisa till antingen läkaren eller patienten. Även om detta kanske inte har någon enorm inverkan på innebörden av just den meningen, kan användning som ”Läkaren ville operera patienten, men han dog före operationen” betyda två väldigt olika saker beroende på vem ”han” syftar på i mening. Denna typ av villfarelse kan lika gärna hamna i en debatt eller andra argument, med tvetydiga pronomen som skymmer den sanna innebörden av ett påstående.
Komiker använder ofta ett amfiboliskt felslut med stor effekt, eftersom tvetydighet kan skapa komedin i ett skämt. Den berömda komikern Groucho Marx använde amfiboly i raden ”En morgon sköt jag en elefant i min pyjamas. Hur han kom i min pyjamas kommer jag aldrig att veta.” Detta använder naturligtvis amfiboly i andra raden; den initiala inställningen gör att lyssnaren bildar talaren med pyjamas när han skjuter en elefant. Det amfiboliska felet uppstår i lyssnarens sinne och används för att göra skämtets punchline till en överraskning, eftersom Marx indikerar att det på något sätt var elefanten som bar pyjamasen.