Uppsatsinledningen är det viktigaste stycket i uppsatsen eftersom den måste fånga läsarens uppmärksamhet och tydligt ange vad uppsatsen kommer att handla om. Uppsatsförfattaren kommer att behöva ägna en hel del tid och energi åt att skriva uppsatsintroduktionen, och det hjälper ofta att skriva avhandlingsförklaringen först för att säkerställa att författaren vet vad hans eller hennes huvudargument kommer att vara. Avhandlingens uttalande är en mening som tydligt anger argumentet som ska framföras, och det är vanligtvis den sista meningen i första stycket, även om vissa människor skriver det som den första meningen.
Författaren bör först skriva ner avhandlingens uttalande och sedan tänka på ett exempel, en studie eller annan relevant situation att beskriva som kortfattat introducerar det allmänna ämnet. Uppsatsinledningen bör börja brett och sluta specifikt: den första meningen eller två kommer att introducera läsaren till det breda ämnet, och avhandlingens uttalande kommer att ge författarens specifika argument som hänför sig till det ämnet. Den första meningen, ibland känd som ”kroken” i uppsatsinledningen, måste fånga läsarens uppmärksamhet, så författaren bör använda ett starkt och levande språk när det är möjligt.
Ett enkelt sätt att komma ihåg ett starkt format för uppsatsintroduktionen är att komma ihåg de tre grundläggande komponenterna; kroken, övergången och tesen. Kroken fångar läsarens uppmärksamhet, och avhandlingen anger författarens huvudargument. Övergångsmeningarna mellan kroken och avhandlingen hjälper till att knyta de två begreppen samman genom att förklara hur kroken förhåller sig till avhandlingen. Att skriva en tydlig avhandling är den viktigaste delen av uppsatsintroduktionen, och den bör innehålla både ett fast uttalande och korta kvalificerande bevis. Avhandlingen kan till exempel läsa något så här:
”Internet bör betraktas som en revolutionerande utveckling inom förlagsbranschen eftersom det har gett en större mängd skribenter att nå en publik enkelt och effektivt.”
Oavsett argumentets giltighet är detta ett starkt avhandlingspåstående eftersom det tydligt anger vad författaren har för avsikt att berätta för sin publik, och det ger en specifik anledning. Att inkludera ordet ”eftersom” i uttalandet är ett bra sätt att ge läsarna specifika skäl till varför skribentens argument är sant och rätt. Omvänt skulle ett svagt avhandlingsuttalande lyda så här:
”Internet är en revolutionerande utveckling.”
Detta uttalande innehåller inga bevis eller exempel, och det ger inte läsaren en klar förståelse för vad författaren är ute efter att bevisa.