En takbjälk kan beskrivas som att balken ger det nödvändiga stödet och stabiliteten till taket. De är obligatoriska för funktionella tak och de ger en tilltalande design när de lämnas exponerade. Spärrhängaren används för sammanfogning av takbjälken till konstruktionsramen och den ger en mycket starkare anslutning än konventionella spikar och skruvar. Även om de är gjorda av samma material som skruvar och spikar är hängarna starkare och hårdare med tanke på deras ansvar att täcka takbjälken och ge dem den nödvändiga jämvikten. Takbjälken används för att ge stöd åt takbjälken och de omgivande reglarna.
Det finns sju grundläggande typer av takbjälkar, inklusive de vanliga, höft och jack, dal och dal jack, cripple jacks, och de flygande höft takbjälkar. Beroende på olika specifikationer av taket måste en takbjälke med rätt vinkel och styrka användas. Oavsett vilken typ av byggnad det är krävs tak. Den takbjälkar som används beror på takets vinkel, typen av tak och storleken på löpningen mellan var och en av reglarna. Ju större spännvidd, desto mer vikt kommer hängarna att behöva stödja.
Spärrhängarna används för att linda över balkarna och sedan används kopplingsplattan på hängaren för att ansluta den till de andra strukturella ramkomponenterna. Om byggnadsramen är gjord av stål och andra tungmetaller, kommer galgarna att svetsas på plats, snarare än med spik och skruvar. Dessa takbjälkar finns i många utföranden och storlekar, beroende på belastning och tunga golvkrav. De flesta av dem kommer i form av ett U och är designade för att passa varje speciell storlek på bjälklag, oavsett om det är trä eller metall. I vissa applikationer kommer dock en T-formad hängare att krävas på grund av utformningen av takbjälkar och reglar.
Rafter hängare är en vanlig del av hårdvara som förbises av många byggare, men i sanning är de en integrerad del av den. För att väggarna och takbjälken ska klara tyngden av takmaterialen, och ta hänsyn till variabler som snö, måste takbjälkar installeras. Hängarna i sig ökar takens viktgränser för att möjliggöra den erforderliga vikten, såväl som för eventuella variabler som kan uppstå under takets livslängd. Detta koncept gäller inte bara för stora strukturer, utan även för mindre byggnader.