Isoflavonoider tillhör en grupp föreningar som kallas flavonoider, eller bioflavonoider, som förekommer naturligt i växter där de fyller olika funktioner, till exempel som pigmenten som ger blommor och frukter sin färg. Den huvudsakliga växtkällan för isoflavonoider är baljväxter, såsom olika sorters ärtor och bönor. Isoflavonoider har i forskning visat sig ha vissa antioxidanta, antiinflammatoriska och anticancerogena egenskaper, och de studeras omfattande för deras potentiella hälsofördelar hos människor. Till exempel visar vissa studier att vissa isoflavonoidföreningar kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar och stroke, behandla klimakteriebesvär och hämma tillväxten av bröst- och prostatacancertumörer. Sojabönor har ett högt isoflavonoidinnehåll, och olika sojaprodukter som tofu, tempeh och sojamjölk är bra kostkällor för isoflavonoidföreningar.
Fytokemikalier är en allmän term som används för att beskriva olika växtföreningar, såsom isoflavonoider, som inte är vitaminer eller mineraler men som tros ha potentiella hälsofördelar. Fördelarna och effekterna av många fytokemikalier studeras av forskare, men det finns inget rekommenderat dagligt intag av sådana föreningar ännu. Att äta mycket frukt, grönsaker och baljväxter som sojabönor, kikärtor och gröna ärtor ger många typer av flavonoid- och isoflavonoidföreningar.
En mycket undersökt typ av isoflavonoid är fytoöstrogen, som kan härröra från sojabönor och liknar det östrogen som produceras i människokroppen. Vetenskaplig forskning visar att fytoöstrogen kan användas för att förebygga och behandla vissa typer av cancer, genom att blockera de ibland cancerframkallande effekterna av mänskligt östrogen. Fytoöstrogen kan också användas för att behandla milda symtom på klimakteriet. Att äta mat som är rik på soja kan ha viss effekt på vissa postmenopausala symtom som värmevallningar och benskörhet, även känd som benförlust.
Effekterna av isoflavonoidföreningar på kardiovaskulär hälsa undersöks också, men resultaten är inte övertygande. Vissa studier har visat att isoflavonoider kan sänka nivåerna av LDL-kolesterol, det så kallade onda kolesterolet, och även minska förekomsten av arteriellt plack, vilket kan leda till hjärtsjukdomar och stroke. Andra studier visar dock endast små eller inga effekter alls på kardiovaskulär hälsa.
Isoflavonoider utvinns huvudsakligen från växter, men forskare utvecklar också nya sätt att syntetisera isoflavonoider. En sådan metod involverar användning av specifikt utformade mikrober för att producera dessa föreningar. I framtiden kan detta göra det möjligt att tillverka stora mängder kända isoflavonoidföreningar, och även producera nya isoflavonoider som har specifika medicinska fördelar.