En tidningskrönikör producerar en vanlig kolumn, som kan variera i längd, frekvens och innehåll, till stor del beroende på vilken del av tidningen den förekommer inom. Målet för en tidningskrönikör är att ständigt presentera ett sammanhållet argument eller analys av ett visst ämne inom spaltens övergripande genre. Till exempel kan en tidningskrönikör som skriver för konst- och underhållningssektionen skriva en krönika som recenserar de senaste kulturella händelserna i läsekretsområdet, eller en krönikör som dyker upp i finansavdelningen kan skriva en krönika om spartips. Ett undantag kan vara humorkolumner, som ofta kan svänga nonsens i ämnet från början till slutet av spalten i komiska syften.
En tidningskrönikör som precis har börjat med journalistiken och ännu inte har etablerat ett namn inom området är mer benägna att tilldelas sina ämnen av en redaktör. Kolumnister som har etablerat ett rykte och en röst inom journalistiken får vanligtvis mer frihet i alla aspekter av sin kolumn, inklusive myndigheten att välja ämne och riktning för var och en av sina kolumner. En etablerad tidningskrönikör har också större möjlighet att bli syndikerad, vilket innebär att hans eller hennes kolumn körs i tidningar över hela världen, medan framväxande krönikörer vanligtvis endast förekommer i en tidning. Både nya och etablerade krönikörer förväntas hålla sig till strikta deadlines, eftersom tidningsutgivning lämnar lite utrymme för deadlineflexibilitet.
Även om de flesta tidningskrönikörer dyker upp varje vecka, visas några varannan vecka, månadsvis eller med andra regelbundna intervall. Under dessa intervaller samlar tidningskrönikören kontinuerligt in information och bildar sig åsikter om ämnet för nästa kolumn. Samma regler och etik som gäller för alla journalister, såsom lagar mot förtal och plagiat, gäller även för en tidningskrönikör. Han förväntas undersöka fakta som presenteras i kolumnen med samma grad av grundlighet som en reporter eller redaktör skulle använda. Även om många tidningar anställer fotografer och illustratörer, väljer vissa kolumnister ibland att tillhandahålla sina egna fotografier eller konstverk för att illustrera sin kolumn.
Vissa tidningsspalter är mer interaktiva än andra, beroende på deras tema. Rådskolumner, till exempel, ber om brev från allmänheten med etikett- eller relationsfrågor, som sedan publiceras tillsammans med krönikörens tankar och förslag. Astrologikolumner och DIY-hemrenoveringskolumner begär också ofta brev från allmänheten. Ju mer populär eller ikonisk en tidningskrönikör blir, desto fler möjligheter får han att förgrena sig till andra former av media, som radio, TV, film och webben.