Vad är en lång huva?

Den långa huven på ett lok är faktiskt baksidan av maskinen. Dieselmotorn är placerad under den långa huven liksom kylare, generatorer och avgaser. Många dörrar kantar båda sidor av den långa huven och ger tillgång till motorn och andra kritiska komponenter i loket. Vanligtvis, när den används som en solomotor på ett tåg, kommer den långa huven att vara vänd bakåt; loket kan dock krokas på tåget och köras med denna långa ände pekande framåt. Ofta när de förenas i lag kommer loken att fästas vid varandra med de långa huvarna tillsammans för att ge enkel delad åtkomst till båda motorerna.

Lok drivs vanligtvis med den långa huven vänd bakåt för att ge bättre sikt för tågpersonalen. En annan anledning till att loket körs med den långa huven bak är för besättningens komfort. Dieselmotorn och avgaserna finns under den längre huven, och värme från motorn samt buller och rök skulle infiltrera lokets hytt, vilket gör det obehagligt för besättningen att köra tåget hur länge som helst i den konfigurationen. När ett tåg ses köra på detta sätt beror det ofta på oförmågan att vända loket, och det är vanligtvis på ett litet fungerande tåg.

Små gårds- eller växlande motorer körs ibland med den långa motorhuven framåt för att hjälpa besättningen att kroka och lossa många bilar i ett skift. Genom att eliminera behovet av att en växlande ekipage måste gå längs hela loket både till och från varje vagnkoppling, kan mycket tid och energi sparas. Genom att placera motorhytten närmare lokomotivets arbetsände kan besättningsmedlemmen klättra på och av mycket närmare arbetsområdet. Detta placerar också ingenjören närmare besättningsmedlemmen som kopplar och kopplar från tågvagnarna till kraftenheten.

Ibland körs ett lok med lång huv framåt på grund av säkerhetsskäl. Om lokets strålkastare skulle slockna på den korta huvsidan, kan den manövreras långsidan först för att utnyttja strålkastaren på långsidan. Detta sparar värdefull tid på att stoppa tåget för att reparera. Motorerna kan enkelt växlas vid valfritt spår så att tåget kan fortsätta sin väg med en fungerande strålkastare. Väl tillbaka på gården kan strålkastaren repareras på kortsidan och loket kan återuppta driften i traditionellt läge.