En kanalfläkt är en anordning som används för att driva båtar, flygplan och svävare tillsammans med andra typer av fordon. Den kanalförsedda fläkten består av ett fläktblad omgivet av ett hölje och kan drivas av såväl elmotorer som gasturbiner, förbränningsmotorer och rotationsmotorer. Populär för att producera större dragkraft vid reducerade ljudnivåer, är den kanalförsedda fläkten också en populär framdrivningsanordning i modellflygplansbyggnad och används ofta för att simulera ett jetmotorflygplan. När den används tillsammans med en gasturbinmotor är den resulterande turbofläktmotorn en vanlig kraftkälla för militära och civila flygplan över hela världen. Det normala bladarrangemanget inuti kanalen kommer att bestå av ett udda antal blad för att minska eventuell resonans inuti kanalen.
Ett oskyddat propellerblad är inte kapabelt att generera samma hastighet som de kortare bladen som används på en fläktmotor med kanal. Detta beror på att propellerns spetsar når ljudhastigheten med mycket lägre hastigheter än fläktens blad. Den kanalförsedda fläkten kan också rikta all sin kraft mot baksidan av höljet, vilket skapar mer kraft än en propeller av liknande storlek. Det höga dragkraft-till-viktförhållandet hos den kanalförsedda fläktmotorn gör den till en populär och effektiv enhet för att driva svävare.
De höljda bladen på den kanalförsedda fläkten gör den till en mycket säkrare motor när den är på marken jämfört med ett alternativ med öppen propeller. Det är också möjligt att modifiera kanalarbetet för att ge förbättrad drift vid höga hastigheter samtidigt som det skapar en mer effektiv motor. En nackdel med att använda kanalfläkten är minskningen av toleranserna vid montering av motorn. Fläktspetsarna måste arbeta i mycket nära anslutning till kanalarbetet och motorns hölje för att uppnå dess effektivitet. Detta kräver mer tid i monteringen samt mer kapabla arbetare som slutför monteringen, vilket vanligtvis innebär högre arbetskostnader.
Den komplexa monteringen av kanalarbeten och motorhöljen står för ökad vikt för den kanalförsedda fläkten jämfört med en propeller. Fläkten drivs också med ökade motorvarv, vilket kräver ökad kontroll av eventuella vibrationer under motormonteringen. Detta åstadkoms vanligtvis genom närmare toleranser i bearbetningen och balanseringen av motorns roterande enhet, såväl som att balansera själva fläkten.