Versifiering hänvisar till ”skapandet av vers.” Det är ett annat namn för prosodi och handlar om mekaniken för att faktiskt skriva en dikt och de tekniska frågor som är involverade i poetiska strukturer. Det hänvisar också till studier och analys av poetiska former och strukturer som poeter använder i sina verk.
Vers är en metrisk skriftlinje och är kärnan i en dikt. En serie metriska rader utgör en strof i en dikt, ungefär på samma sätt som meningar utgör ett stycke i prosa. Mest traditionell poesi, särskilt engelsk poesi, är baserad på meter. Av denna anledning involverar versifiering i hög grad förståelsen av mätaren som används i en metrisk diktlinje. Rim är relaterat till meter, men det är inte bara det som identifierar skrivande som poesi.
Det finns många typer av mätare. Varje rad av poesi kan delas in i metriska enheter som kallas ”fötter”. En poesifot består av stavelser, vanligtvis från en till tre till antalet, ordnade i ett fast mönster. I engelsk poesi bestäms typen av meter av antalet accentuerade och accentuerade, eller betonade och obetonade stavelser.
En vanlig form av mätare inom poesi, och som också anses vara en av de bästa, är jambisk pentameter. En jambisk fot består av en jamb, som är en obetonad stavelse följt av en betonad stavelse. En metrisk linje på fem jambiska fot skapar mätaren för jambisk pentameter. En rad från Wallace Stevens ”Sunday Morning” visar dess användning. ”Hon hör, /upón/att ẃa/ter ẃith/out soúnd/.”
De flesta metrar är förknippade med ett visst rimschema, men jambisk pentameter används ofta i ”tom vers”, som inte använder rim. Rim och meter kan ofta förstärka varandra, och rim kan också skapa en rytm och lyrisk kvalitet i en dikt. Tom vers skapar en versifieringsfråga om hur man uppnår samma eller liknande effekter när man konstruerar en dikt utan rim.
När man skriver på blank vers använder poeter ofta alliteration, en serie ord som börjar med samma ljud för att uppnå en rytmisk kvalitet och en känsla av rim. Sned rim, ibland kallat imperfekt rim, kan också användas för samma effekter. Sned rim använder ord som innehåller samma ljud, som ”själ” och ”alla” men som inte rimmar perfekt, liksom ord som ”tid” och ”dime”.
Modern ”fri vers”-poesi kan utgöra de största versifieringsutmaningarna. Fri vers, från franskan ”vers libre”, har sitt ursprung i Frankrike i slutet av 19-talet. Den försökte befria poesin från begränsningarna av meter och sätta rimscheman. Den följer alltså inte någon av konventionerna för traditionell poesi.
Bland dess förespråkare fanns de franska poeterna Arthur Rimbaud och Jules LaForge. Den amerikanska utlandspoeten Ezra Pound ansåg att poeten borde skriva i en sekvens av musikaliska fraser och inte i förutbestämda meter. Att skriva dikter i talets naturliga kadenser snarare än metriska scheman skulle eliminera konstgjordheten i poesin. Vissa poeter började konstruera dikter efter modell av gamla hebreiska dikter i Bibeln som enbart förlitade sig på ordens ljud för att uppnå poetisk effekt.