Psykologins roll i smärthantering kan vara viktig, eftersom en koppling mellan kropp och själ ofta påverkar upplevelser av smärta. Människor som får psykoterapi som en del av en smärtbehandlingsplan kan uppleva bättre resultat i vissa fall. Specialister som fokuserar på smärta kan integrera viss psykologi i smärtbehandling, eller kan rekommendera att patienter överväger att träffa en mentalvårdspersonal som en del av behandlingen.
Kronisk smärta i synnerhet kan orsaka en mängd olika psykologiska problem, även om akut smärta också kan vara ett problem. Patienter kan vara stressade, deprimerade och frustrerade. Om de inte har fått adekvat smärtbehandling kan de utveckla förbittring och ilska som kan göra det svårt att arbeta med vårdgivare. De kan också utveckla felaktiga idéer som ett resultat av dålig kommunikation med sina specialister; till exempel kanske en patient inte tydligt förstår rekommendationerna för smärtbehandling från en läkare.
Läkare som är medvetna om psykologins roll i smärtbehandling kan checka in med sina patienter under regelbundna möten för att mäta deras mentala status. Om en patient rapporterar depression eller frustration kan vårdgivaren diskutera det och avgöra om några åtgärder kan hjälpa till att lösa situationen. Aktivt lyssnande och tydlig kommunikation från vårdgivarens sida kan hjälpa patienten att känna sig mer självförtroende och kan uppmuntra människor att ta en aktiv roll i sin hälsovård. Vid behov kan leverantören erbjuda en remiss för att hjälpa patienten att få specifik hjälp.
Utövare som arbetar med smärtpatienter kan hjälpa dem att utveckla hanteringsförmåga för att hantera smärta mer effektivt och ta itu med underliggande psykologiska problem. Tekniker som andningsövningar, guidade bilder och biofeedback kan integrera psykologi i smärtbehandling för att ge en mer komplett vård till en patient. Till exempel kan en patient med fantomsmärta i extremiteterna arbeta med en läkare och en spegellåda för att simulera rörelse av den saknade extremiteten och träna om kretsarna i hjärnan som fortsätter att skicka smärtsignaler. Detta använder psykologi och en medvetenhet om hur hjärnan fungerar för att hantera smärtan.
Patienter blir ibland förvirrade eller alienerade av remisser till en mentalvårdspersonal i samband med smärtbehandling, eftersom de kan tro att deras vårdgivare antyder att smärtan är rent psykologisk till sin natur. Psykologi inom smärtbehandling är inte tänkt att ersätta andra alternativ, utan att komplettera befintlig behandling och hjälpa patienter att hantera den känslomässiga ångest som kan åtfölja kronisk, resistent smärta. Om en patient är osäker på varför mentalvård rekommenderas bör vårdgivaren kunna ge mer specifika råd och information. Det är också lämpligt att överväga att träffa flera rådgivare för att hitta en som passar bra.