Minnespoesi syftar till att minnas eller berömma, på vers, en älskad som har gått bort. Även kallade elegier, dessa dikter läses högt vid begravningsgudstjänster eller publiceras till den avlidnes ära. Det finns inga enhetliga stilar eller regler förknippade med minnespoesi. Med spridningen av minneswebbplatser och -sidor på nätet blir minnesdikter ett mer populärt sätt att minnas någon.
Poesi är en form av litterär konst. Den grekiske filosofen Aristoteles försökte definiera poesi i sin ”Poetik”. Aristoteles menade att skillnaden mellan en poet och en historiker gick utöver vers och prosa, utan handlade om att den senare fångar de råa fakta och den förra fångar de råa känslorna hos en person eller händelse. Klassisk, medeltida och tidigmodern poesi följde ett antal fastställda regler och mönster från den klassiska daktyliska hexametern till den engelska jambiska pentametern via anglosaxisk allitteration. Mer modern poesi, som Emily Dickinsons, försökte bryta ner sådana regler och tillåta mer kreativitet.
Den här typen av poesi är en samling ögonblick, minnen och känslor fokuserade på en individ. De kan vara mycket personliga, koppla poeten till den avlidne eller allmänna firande av en person. Andra former kommer att lämna den avlidne utanför dikten, men känslorna kommer att kännas av alla som läser den.
Poeten kan använda vilken form hon vill eller ingen form alls. Det viktigaste inslaget i en minnesdikt är minnet och den känsla som är kopplad till den. Det är därför det inte finns några regler som styr deras längd, meter, rimstruktur av teman.
Vissa poeter och historiker tror att tidiga episka dikter som Homers ”Iliad” är tidiga och långa försök att skriva minnespoesi. Den klassiska elegin använder elegiska kupletter där den första har en stigande kvalitet balanserad av den andras fallande kvalitet. Klassiska exempel på elegier inkluderar Ovidius som sörjer sin exil och Catullus som sörjer sin brors bortgång. Efter det romerska imperiets fall förblev elegier populära som gravstensepitafier.
Minnesdiktningen fortsatte i popularitet under medeltiden, även om den var begränsad till samhällets övre nivåer. Kung Håkon av Norge, till exempel, blev ihågkommen i ”Hakonarmal”-dikten, som byggde på tidigare minnesdikter som ”Eiriksmal”. I Amerika bidrog poeter och dikter som Robert Frosts ”My Butterfly: An Elegy” och Emily Dickinsons ”Asleep” till att göra formatet mer populärt.
Lovtalet är helt annorlunda än minnespoesi och elegier. Ett lovtal är ett tal, kanske skrivet med vers i åtanke, som läses till lovprisning av den avlidne vid en begravningsgudstjänst. En av de mest berömda lovtalen är Perikles begravningstal, som nedtecknats av Thukydides i hans historia om Peloponnesiska kriget.