Kristeori är ett ämne för studier i marxisk ekonomi med fokus på orsakerna till ekonomkriser, baserat på diskussionerna om kriser i Karl Marx och hans samtida verk. I sin kritik av kapitalismen diskuterade Marx tendensen av högkonjunktur och bystcykler att uppstå och föreslog en kristeori med rötter i kapitalismens brister som ekonomiskt system. Vissa teoretiker håller med Marx, medan andra ägnar sig åt kristeorin från andra perspektiv och tycker att det är ett intressant diskussionsämne även om de tycker att det i slutändan är felaktigt.
Enligt Marx kan ekonomiska kriser alla vara knutna till en fallande profitkvot. Eftersom kärnan i ett kapitalistiskt system är stadiga och idealiskt ökande vinster, kan ett fall i deras takt utlösa en dominoeffekt i hela systemet. Kristeorin involverar hans diskussioner om profitkvoten och den roll den spelar i kapitalistiska ekonomier. Marx hävdade att när arbetarna inte kontrollerar efterfrågan och produktionsmedlen är en fallande profitkvot oundviklig.
I ett kapitalistiskt system, när vinstnivåerna faller, börjar arbetslösheten att stiga eftersom företagen inte kan försörja sin nuvarande personalstyrka. Detta skapar i sin tur en ännu mer nedgång i vinster, eftersom arbetslösa arbetare har en lägre efterfrågan på varor och tjänster, vilket leder till underkonsumtion. En snöbollseffekt uppstår och kan utlösa en ekonomisk kris. Kristeorin utforskar denna kedja av händelser och hur den bidrar till ekonomiska brister.
Vissa anhängare av marxistisk ekonomi tror att kapitalismen i sig inte är hållbar, delvis på grund av kristeorin. Denna teori antyder att ekonomier kommer att fastna i en slingrande högkonjunktur, och detta gör misslyckanden oundvikliga. Inom det systemet kan individer kanske tjäna på både nedgångar och uppgångar, men samhället som helhet kan lida. Studiet av kristeori inkluderar också diskussioner om interventioner för att korrigera sviktande marknader, som statligt stöd i form av förstatligande.
Ekonomer kan studera kristeori och andra aspekter av marxistisk ekonomi under sin utbildning, även om de i slutändan inte anammar detta förhållningssätt till ekonomi. Det kan vara viktigt att förstå konkurrerande ekonomiska teorier och logiken bakom dem. Den här informationen kan hjälpa forskare när de analyserar olika skolor och de inflytanden som politiska system kan ha på ekonomier. När regeringstjänstemän prenumererar på marxistisk ekonomi och använder den som vägledande filosofi för sina finanspolitiska beslut, till exempel, kommer detta att ha en tydlig inverkan på ekonomin.