Kongressval, som äger rum vartannat år, är sättet att avgöra vem som tjänar i den lagstiftande grenen av USA:s regering. Den lagstiftande församlingen, eller kongressen, består av två kammar, representanthuset och senaten. Varje hus har sitt eget valförfarande.
Ett kongressval äger rum varje år med jämna nummer. Ledamöterna i representanthuset tjänstgör under en tvåårsperiod. Som ett resultat kommer alla 435 ledamöter av huset vid varje kongressval att bli omval. Varje medlem väljs att representera ett visst kongressdistrikt. Antalet distrikt i en stat varierar beroende på befolkningen i staten.
Till skillnad från ledamöter i representanthuset tjänar senatorerna en mandatperiod på sex år. Som ett resultat kandiderar endast ungefär en tredjedel av de 100 senatorerna för omval i ett givet kongressval. Varje stat har bara två senatorer, och endast en av senatorerna från en stat kommer att ställa upp i valet till kongressen. Till skillnad från representanter, som tjänar ett visst distrikt, tjänar senatorer för hela staten. Senatsvalen är alltså rikstäckande.
Innan det 17:e tillägget till Förenta staternas konstitution antogs 1913 varierade procedurerna för att välja senatorer från stat till stat. Konstitutionen dekreterade att senatorer skulle väljas av delstatens lagstiftande församling, men många delstatslagstiftare beslutade att tillåta senatorer att väljas genom folkomröstning. Efter ändringen blev valet av senatorer en del av det större kongressvalet.
Både senatorer och representanter väljs nu genom folkomröstning. I de flesta stater väljs den kandidat som vinner ett flertal av rösterna. Detta betyder att i vissa stater, för att vinna ett kongressval, behöver en kandidat inte ha vunnit rösterna hos de flesta av väljarna. Han eller hon måste helt enkelt ha fått det största antalet röster av någon kandidat. Om ingen kandidat vinner en klar majoritet inleder dock många stater omval, där de högst presterande kandidaterna kandiderar mot varandra.
Kongressval i de flesta stater följer samma eller liknande förfaranden. Ett parti nominerar vanligtvis sin sittande om partiet är i tjänst; i annat fall väljer en partiprimär eller partikonvent kandidaten. I de flesta distrikt och delstater är de republikanska och demokratiska partierna huvudpartierna, men andra kan förekomma på valsedeln om de är kvalificerade att göra det. Reglerna för införande av röstsedlar varierar från stat till stat. När kandidaterna har valts listas deras namn på valsedeln, vilket gör att väljarna kan välja den kandidat de själva väljer på valdagen.