Ett kolangiokarcinom är en malign tumör eller cancer som uppstår från cellerna som kantar gallgångarna i gallvägarna. Gallsystemet innehåller gallgångarna och gallblåsan, ett påsliknande organ som fungerar som en förvaringsplats för gallan. Galla, en gröngul vätska som produceras av levern, är viktig för matsmältningen av fetter, för vitaminupptaget och för att transportera avfallsprodukter ner till tarmarna. Ett växande kolangiokarcinom orsakar ofta blockering eller obstruktion i gallflödet genom dessa kanaler.
Gallgångarna är rörliknande strukturer där gallan passerar från levern till gallblåsan och ner i tarmarna. Inuti levern kallas de intrahepatiska kanaler; när de ligger strax utanför levern kallas dessa kanaler perihilära kanaler. Det finns också den gemensamma gallgången, en större kanal som bildas av föreningen av kanalerna som kommer från gallblåsan och levern, som rinner ut i tarmarna. En majoritet av fall av kolangiokarcinom uppstår i de perihilära kanalerna. Ett litet antal växer också i den gemensamma gallgången och i de intrahepatiska kanalerna.
Patienter med kolangiokarcinom klagar ofta över ospecifika symtom som feber, frossa, aptitlöshet och smärta, vanligtvis uppträdande i den högra delen av buken. Andra symtom som vanligtvis ses hos patienter med kolangiokarcinom inkluderar lerfärgad avföring, klåda och gulsot eller gulfärgning av hud och ögon. Lerfärgad avföring ses ofta hos dessa patienter eftersom galla i allmänhet är det ämne som ger den bruna färgen till avföring. När gallflödet blockeras stannar det kvar i cirkulationen, vilket ofta resulterar i gulfärgning av huden. Eftersom gallan också lägger sig under huden, uppträder vanligtvis klåda.
En gastroenterolog, en läkare som diagnostiserar och behandlar patienter med gastrointestinala sjukdomar, använder ofta olika diagnostiska verktyg för att utvärdera fall av kolangiokarcinom. Han kan begära ett ultraljud i buken eller en datortomografi (CT) för att visualisera närvaron av en tumör i gallvägarna. En endoskopisk retrograd kolangiografi (ERCP) är en invasiv metod som innebär att man för in ett skop genom munnen, ner till gallsystemet för att lokalisera tumören och ta vävnadsprover för laboratorieanalys vid behov.
Cholangiocarcinombehandling kan kräva operation för att ta bort tumören och stoppa blockeringen av gallflödet. Kemoterapi och strålbehandling ges också till många patienter efter operation för att förhindra att cancern återkommer. De flesta fall av kolangiokarcinom diagnostiseras dock vanligtvis sent, vilket ger patienterna en sämre syn på botemedel.