En buff är en dåre. Termen används både för att beskriva underhållande, men ändå underhållande dårar som clowner, och människor som offentligt gör sig själva dumma, som odugliga tjänstemän. Termen används också mer allmänt för att beskriva någon som är dum eller klumpig. Generellt sett anser man inte termen som komplement om man inte är en professionell clown eller gycklare.
Termen har använts på engelska sedan åtminstone 1549, och den var förmodligen lånad från den gamla franskan. Fransmännen tog faktiskt ordet från italienarna, som hänvisade till en gycklare som en buffone, ett ord som kommer från buffare, ett ord som betyder ”att blåsa upp checkarna.” Buffare tros vara imitativt ursprung. Hur som helst hade engelsmännen, tillsammans med många andra europeiska nationer, hovnarre, bufflar och clowner som under medeltiden underhöll människor med sina upptåg.
I betydelsen en clown eller gycklare är en buffon en form av professionell underhållare. Buffonger på medeltiden bar ofta färgglada, pråliga kläder och de spelade musikinstrument förutom att erbjuda fysisk komedi och verbal kvickhet. Buffonger bar ofta falska sceptrar och bar klockade hattar som efterliknade kronor, vilket gjorde dem till de enda personerna i rätten som kunde göra narr av monarken, även indirekt.
Rollen som en buff kan faktiskt vara ganska farlig. Buffonger förväntades roa domstolen, men de var tvungna att gå en hårfin gräns mellan att vara underhållande och att vara stötande. Vissa monarker förväntade sig att deras så kallade ”dårar” faktiskt skulle vara skarpa, kvicka och politiska, och töntar var ibland de enda som var djärva nog att göra kritiska kommentarer om rikets tillstånd. Med tiden fasades gycklaren ut, eftersom trenderna i kungliga hoven förändrades, även om ord som ”narre”, ”dåre” och ”biff” finns på många språk idag.
I modern mening använder de flesta människor ”buffon” för att hänvisa till någon som ser ut som en idiot. En offentlig person kan kallas en tönt om han eller hon gör en uppenbar misshandel, och världen kan också användas för att beskriva någon som är extremt socialt besvärlig. Både fysiska och verbala glidningar kan leda till att någon stämplas som en ”biff”. I det moderna Frankrike kallar vissa clowner och underhållare sig själva som bouffonger i en hänvisning till ordets första betydelse.