Blodlös kirurgi definierades ursprungligen på 1960-talet som det önskade utelämnandet av användningen av blod som transfunderas. Den enkla definitionen accepteras dock inte som en fullständig beskrivning av blodlös kirurgi, vilket är anledningen till att vissa individer och organisationer har utökat den ursprungliga. En mer grundlig definition av blodlös kirurgi inkluderar kravet på att helt undvika transfunderat blod eller blodprodukter. Tonvikten läggs lika mycket på att undvika blod som på att undvika blodprodukter. Mycket avancerade kirurgiska procedurer och tekniker kan användas för att eliminera behovet av att använda transfunderat blod eller blodprodukter.
En av de principiella skillnaderna mellan de två definitionerna är att den första inkluderar enbart önskan och försök att utesluta användningen av transfunderat blod, och den andra kräver absolut ett sådant undantag. Det är därför inte all blodlös operation verkligen är blodlös. Detta uttalande hänvisar till ett eventuellt misslyckat försök att undvika att använda transfunderat blod eller blodprodukter under operation eller andra medicinska ingrepp. Medicinska ingrepp såväl som faktiska kirurgiska ingrepp kan vara blodlösa och betecknas därför som blodlösa operationer.
Det finns goda skäl till varför en person kanske vill undvika en blodtransfusion eller administrering av blodprodukter. Sjukdomar som de olika formerna av hepatit och humant immunbristvirus (HIV) kan smittas genom användning av transfunderat blod eller blodprodukter. Även om olika säkerhetsåtgärder har vidtagits för att skydda mot sådana överföringar, finns det inga garantier för patienter mot mottagning av kontaminerat blod. Människor som har religiösa åsikter mot att ge och ta emot blod är bland dem som är intresserade av blodfria operationer och medicinska ingrepp.
Bland de transfusionsfria operationer som kan utföras finns höft- och knäproteser samt öppen hjärtkirurgi. Det finns också ibland möjlighet att använda vad som i allmänhet anses vara säkra ersättningar för blod och blodprodukter, såsom saltlösning och Ringers laktat. Vissa patienter som vill försäkra sig om att de genomgår blodlös operation tar ut vad som kallas ett ”medicinskt direktiv utan blod”. De kan också göra sin vägran att få blod eller blodprodukter känt genom ett annat juridiskt dokument som kallas ett förhandsmedicinskt direktiv. Ett sådant dokument tjänar som instruktioner om sjukvård och vårdgivare är enligt lag skyldiga att respektera och följa det.