Det arianska kätteriet kan vara svårt att förstå för individer som inte har vuxit upp med att recitera den nikenska trosbekännelsen, eller i en kristen religion. Den visar bland annat de långa strider, diskurser eller gräl som har omgett försöket att urskilja Kristi natur. Debatten, och uttrycket för det arianska kätteriet, hamnade på sin spets under konciliet i Nicea på 4-talet.
Grundare av den tidiga kristna kyrkan, med hjälp av Konstantin, som vid den tiden inte var en praktiserande kristen, ansåg att det var väsentligt att Guds natur, och tron på Gud, klargjordes. Det viktigaste var att identifiera och definiera Kristi gudomlighet. Medan många trodde att Jesus var Guds son och delade hans väsen, ett koncept som kallas homoousion, ansåg vissa att det inte var monoteistiskt att ge Jesus samma ställning som Gud.
De främsta bland dessa dementare var Arius och Eusubius. Arius, vars anhängare kallades arianer, kände att Gud skapade Kristus, inte av sin egen sak. Detta innebar, enligt hans åsikt, att Kristus inte var Gud och inte var honom jämlik. Att dyrka Kristus skulle vara liktydigt med att dyrka en annan Gud, och detta gick specifikt emot Guds lära att endast han skulle dyrkas.
Arius läror kallades det arianska kätteriet eftersom de flesta av medlemmarna i rådet i Nicea trodde på Kristi lika gudomlighet och begreppet Jesus som ett väsen med Gud. Eftersom Arius lärde ut en annan uppfattning om Jesu natur, stämplades han som kättare, och hans verk kallades kätteri enligt kyrkan. Att förminska Kristi gudomlighet ansågs vara ett ont, och Arius främjande av det arianska kätteriet resulterade snabbt i hans exil.
Arians exil cementerade inte helt den romerska kyrkans doktrin och avslutade debatten. Konciliet i Nicea antog den nikenska trosbekännelsen, ett uttalande om trosuppfattningar som uttryckligen stödjer tanken på homoousion, att Kristus är ”ett i varande med Fadern” och ”född inte skapad”. Ändå fortsatte några små sekter av kristendomen att stödja det arianska kätteriet, och skulle senare bli icke-trinitarar.
Idag anses det arianska kätteriet endast vara kätterskt av trinitärer. Det finns många kyrkor som motbevisar Kristi gudomlighet och som inte tror på den kombinerade treenigheten. Termen kätteri har också kommit att ha mycket mindre vikt i det vanliga katolska tänkandet. På höjden av katolsk dominans och makt kan det att bli betraktad som en kättare resultera i bannlysning, tortyr och avrättning.